Företagshälsovård – begreppet i sig åskådliggör klart vad det handlar om – en hälsovård med nära anknytning till företagen och deras anställda. En resurs som kan förebygga och åtgärda dåliga arbetsmiljöer, hantera arbetsrelaterade hälsoproblem och bidra till rehabilitering och anpassade arbetsvillkor för anställda som råkat illa ut.
Vad vore naturligare än att se just fö-retagshälsovården (FHV) som en av de primära aktörerna för att komma till rätta med ett av dagens största humanitära och ekonomiska problem i Sverige – ohälsotalen och sjukskrivningarna? Den synen var också vad man förväntade sig av den offentliga utredning som hade att dra upp riktlinjerna för framtidens FHV.
Tyvärr kom detta delvis på skam. Utredaren vill tona ner företagshälsovårdens roll i sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen, något som vore mycket olyckligt. Läkarförbundet anser, i motsats till utredningen, att anslutning till företagshälsovård ska vara obligatorisk för arbetsgivare, och FHV ges en mer aktiv roll i kampen mot ohälsan.

En välfungerande process kring sjuk-skrivning och rehabilitering förutsätter att alla aktörer tar ett större ansvar för att samverka kring patienten. I detta måste företagshälsovården ses som en självklar partner. FHV har en unik kunskap om arbetsplatsen och därmed goda möjligheter att göra arbetsförmågebedömningar. Dessutom är FHV länken till arbetsgivaren.
Det borde därför finnas större möj-ligheter för behandlande läkare att kunna remittera till företagshälsovården. Läkarförbundet föreslår också att ar-betsgivarens rehabiliteringsutredning ska innehålla yttrande från FHV och att FHV ska delta i avstämningsmöten.
Förbundet ser positivt på att man inför ett frivilligt samhälleligt godkännande av FHV-enheter och på att företag i branschen ska omfattas av kvalitetssäkring och certifiering. Det finns flera sådana procedurer i bruk, och utredningens förslag om ett enda kvalitetssäkringssystem framstår därför som mindre välbetänkt.
Utredningen föreslår att det inrättas en central FHV-nämnd hos Arbetslivs-institutet. Frågan är dock vilka möjligheter en nämnd för hela landet har att reellt granska och avgöra om en företagshälsovårdsenhet uppfyller ställda kvalitetskrav.

En förutsättning för att företagshälsovården ska kunna få en mer aktiv roll i kampen mot ohälsotalen är att FHV har möjlighet och rätt att utföra även viss sjukvårdande verksamhet. Läkarförbundet är positivt till utökad samverkan med vårdavtal mellan landstingen och företagshälsovården.
För att det ska vara möjligt att arbeta på likartade villkor i förhållandet till den offentliga vårdsektorn bör det tas fram ett »riksvårdsavtal«, där spelregler fastställs. Dessa regler bör avse tex medicinsk service, viss sjukvård och remisshantering.

För att klara efterfrågan på en företags-hälsovård som får en mer aktiv roll i sjukskrivnings- och rehabiliteringspro-cessen och ett eventuellt obligatorium är det väsentligt att resurser avsätts för en utökad utbildning. Antalet personer som är verksamma inom företagshälsovården har minskat betydligt under de senaste tio åren.
Enligt Läkarförbundets egna beräk-ningar är antalet företagsläkare i dag endast ca 400 omräknat i årsarbeten. Härtill kommer de stora pensionsavgångar som kan förutses de närmaste åren.
Läkarförbundet stödjer i huvudsak förslaget att Arbetslivsinstitutet ska ges ett sammanhållet ansvar för företagshäl-sovårdsutbildningen. Det är dock viktigt att utbildningen kan genomföras som uppdragsutbildningar. Det måste också klargöras hur utbildningen ska organiseras och finansieras.
Detta kommer i synnerhet att vara av betydelse ifall det inrättas en ny specialitet – arbets- och miljömedicin. Slutligen instämmer förbundet i uttalandet om behovet av forskning om företagshälso-vård.