Läkare och sjuksköterska kan åberopa en samvetsklausul för att slippa delta i behandlingar som strider mot deras religiösa eller moraliska övertygelse, exempelvis aborter eller undanhållande av livsförlängande behandling.
Den i USA alltmer intensiva debatten om födelsekontroll, mänskliga celler och stamcellsforskning har lett till att fler grupper inom hälsosektorn kräver att få styra sitt arbete utifrån egna moraliska värderingar. Det som väckt mest uppmärksamhet är farmaceuter, som med hänsyn till samvetsbetänklighet inte vill expediera vissa recept. 28 delstater i USA har fått lagar som gör det möjligt för apotekare att vägra lämna ut läkemedel, i praktiken preparat för födelsekontroll. Samvetsklausulen har dock getts en vidare tolkning än så. Det handlar inte bara om att avstå från personlig medverkan utan även om ett aktivt förhindrande genom att man konfiskerar recept eller undanhåller information om mediciner som står till buds. Läkare kan, genom att åberopa samma samvetsklausul, inte informera om mediciner framställda med hjälp av fosterceller, tex vattkoppsvaccin.
Att samvetsklausulen är på väg att bli ett folkhälsoproblem illustreras av att den nästan samtidigt tas upp i en ledare i Science (10 juni i år) och i en ledare i New England Journal of Medicine (NEJM) den 16 juni. NEJM-artikeln är skriven av Alta Charo, professor i medicinsk rätt och bioetik i Wisconsin. Den kompletteras med en bandad intervju med Charo, som kan avlyssnas på webb-platsen www.nejm.org. Intervjun kan verkligen rekommenderas alla grupper inom sjukvården. Den klargör på ett insiktsfullt sätt när en vårdgivares etikuppfattning hotar att åsidosätta patienters rättigheter och autonomi.
