I flera kontrollerade studier har homeopati visat sig ha mätbara effekter på sjukdomssymtom trots avsaknad av rationell biologisk förklaring. Homeopatiska preparat tillförs i en spädning som ofta inte innehåller en enda molekyl av den aktiva substansen. I en stor metaanalys i Lancet (2005;366:726-32) har Shang och medarbetare identifierat 110 placebokontrollerade undersökningar som matchades med lika många »skolmedicinska« behandlingsstudier. Studierna var jämförbara med avseende på diagnos och patientmaterial. Ämnesområdena spände över ett brett spektrum av sjukdomar – från luftvägsinfektioner till kirurgi.

När studierna graderades efter tillförlitlighet fann man inte oväntat att små studier med metodologiska svagheter visade bättre resultat än stora och välgjorda undersökningar. Detta förhållande gällde för både homeopati och skolmedicin. Om man enbart beaktade utfallet av de bäst genomförda undersökningarna hade skolmedicinska interventionerna en signifikant effekt, men homeopati var ej bättre än placebo.
Författarnas slutsats att skolmedicin är överlägsen homeopati är välgrundad, men har de också bevisat att homeopati saknar effekt? Jan Vandenbroucke, epidemiolog från Leiden, är inte helt övertygad i sin ledarkommentar. Man kan inte generalisera utifrån en subgruppsanalys av de bästa studierna. Hade det gällt medicinskt etablerade terapier skulle en extrapolering inte accepterats. Vi måste se tingen som de är, understryker Vandenbroucke i Kants anda.
Lancets egen ledare menar dock att studien bevisar att samhället inte skall betala för homeopatiska behandlingar, vilket många alternativorienterade grupper vill. Enbart terapier som är bevisat överlägsna placebo bör bekostas med allmänna medel.