Ökande prestationskrav på universiteten har lett till att fler studenter uppvisar allvarliga stressymtom. Sambandet mellan studiestress och förekomsten av depression hos läkarstudenter diskuteras i nummer 11 av New England Journal of Medicine. En intervju med författarna finns på tidskriftens webbplats.
Undersökningar från de två mest ansedda universiteten, Stanford och Harvard, tyder på att medicinare faktiskt drabbas oftare än andra studenter av depression. På dessa elitskolor anses de utlösande faktorerna snarare vara krävande kliniska tjänstgöringar och svåra patientmöten än att man inte hänger med i studietakten. Enligt en enkätbaserad studie var prevalensen av symtom förenliga med depression så hög som drygt 10 procent. Kanske ännu allvarligare var att bara 30 procent av dem som klassificerades som allvarligt deprimerade hade fått behandling.
Varför underdiagnostiseras depression just hos läkarstudenter och varför behandlas så få? Förväxling med reaktiv nedstämdhet till följd av stress samt en benägenhet hos medicinare att förneka egna hälsoproblem är enligt författarna viktiga anledningar till underdiagnostik. Just den sistnämnda förklaringen att läkare inte söker hjälp i tid för egna krämpor är väl belagd i andra sammanhang. Skälen till att allvarliga depressioner inte behandlas är mer komplexa, men en utbredd självmedicinering kan vara en faktor.
Synen på SSRI-preparat är betydligt mer positiv bland college-studenter än vad vi är vana vid i Europa. Antidepressiva betraktas närmast som prestationshöjare och något som är värt att testa på egen hand. Det är också vad många tycks göra, åtminstone enligt utsagor från studenterna själva.
