Specialistutbildningen i USA kännetecknas av täta jourpass och arbetstider på upp till 80 timmar per vecka. Detta anses öka risken för misstag i vården samt bidra till fysisk och emotionell utmattning bland unga läkare.
För att få en mer konkret uppfattning om sambandet mellan arbetstider och prestationsförmåga undersökte Arendt och medarbetare om en tung jourbörda kan nedsätta uppmärksamhet och koncentration i samma utsträckning som ett alkoholintag (JAMA 2005;294:1025-33). Trettiofyra ST-läkare i pediatrik undersöktes efter en intensiv jourperiod på fyra veckor och efter en motsvarande period med få jourer. Veckoarbetstiden var 80 respektive 44 timmar. Försökspersonerna var sina egna kontroller, och medelåldern i gruppen var 28 år.
Efter varje jourperiod gjordes uppmärksamhets- och koncentrationstest samt ett körprov i bilsimulator. Deltagarna fick göra två testomgångar, varav en skedde efter att de serverats förfriskningar. Drinkarna innehöll enbart lime efter den jourtäta perioden och lime med alkohol efter perioden med få jourer.
Deltagarnas alkoholkoncentration var 0 promille efter lime och 0,5 promille efter alkoholförtäring.
80 timmars arbetsvecka ökade signifikant försökspersonernas både uppmätta och självskattade sömnighet, men förmågan att klara ett standardiserat uppmärksamhetstest påverkades bara marginellt av jourbörda eller alkoholintag. Däremot påverkades bilkörningen kraftigt av jourtrötthet – man klarade ett manöverprov sämre efter att ha gått jour ofta än med 0,5 promille alkohol i kroppen!
Hur studien bör tolkas med hänsyn till patientsäkerhet är inte helt klart, men amerikanska läkare under utbildning är enligt officiell statistik oftare inblandade i trafikolyckor än jämförbara grupper.
