Intresset för miljöns och klimatets effekter på hälsan har ökat dramatiskt i USA efter orkanen Katrinas härjningar. En läsvärd översikt i ämnet finns i veckans nummer av New England Journal of Medicine. Författaren Paul Epstein, institutionen för globala miljöfrågor på Harvard, skisserar hälsokonsekvenserna på kort och lång sikt.
En tydlig växthuseffekt, fler och kraftigare värmeböljor, skördar alltfler dödsoffer i värmeslag. Värmeböljornas mer svårbemästrade konsekvenser är fler omfattande skogsbränder och starkare orkaner. En satellitbild av Katrina, tagen med en kamera som även visar vattentemperaturen i oceanerna, illustrerar detta tydligt. Den enorma snurrande molnspiralen har hämtat mycket av sin energi från ett bälte av starkt uppvärmt ytvatten. Detta varmvattenbälte är större än hela den nordamerikanska kontinenten.
Att varmare klimat främjar utbredningen av vektorburna infektioner, som borrelios och malaria, är känt. Dessa sprider sig till nya geografiska områden i takt med att vintrarna blivit kortare och varmare. Även West Nile fever, en virussjukdom som sprids via myggor, har gynnats av klimatförändringen med epidemier i flera länder. På längre sikt förutspår Epstein en ökning av allergiska lungsjukdomar. Värmen ökar halterna av pollen och svampsporer samtidigt som den befrämjar uppkomsten av de starka vindar som transporterar fler partikelföroreningar över långa distanser. Partiklar, såsom dieselavgaser, fungerar sedan som en vehikel för att transportera allergenerna ned i alveolerna.
Epsteins förslag till motåtgärder är bättre varningssystem och beredskap för naturkatastrofer samt mer uppmärksamhet på vektorburna sjukdomar. Att hitta ersättning för fossila bränslen kan enligt Epstein bli motorn i framtidens ekonomi.
