Bodil Eriksson, läkarstuderande, och Eva E Johansson, docent, vid Umeå universitet, har gått igenom alla nummer av Läkartidningen under ett år och funnit att bilder av manliga läkare var fler och i genomsnitt något större än bilder av kvinnliga läkare. Män var oftare än kvinnor i fokus på bilden och framställdes oftare i ledande och aktiva positioner, medan kvinnor mer syntes som jämbördiga och lyssnande. Resultatet, som presenteras på sidan 2840 i det här numret, är i linje med vad medieforskaren Anja Hirdman kom fram till när hon tittade på män och kvinnor i bilder inom sportjournalistiken. Kvinnor avbildades oftare före eller efter sin prestation, män mitt i själva målgörandet eller rekordsättandet.
Bilder är viktiga. De inte bara speglar utan bidrar också till att upprätthålla eller skapa normer, till exempel för vilka egenskaper vi associerar med män och kvinnor.
Undersökningar, som Bodil Erikssons och Eva E Johanssons, är också viktiga. Först när vi blir medvetna om skillnader i hur män och kvinnor framställs kan vi börja fundera över varför det är så.
Det kommer vi på redaktionen att göra mer i fortsättningen.
Vi kommer oftare att ställa frågan: Är den här bilden på en lyssnande kvinnlig läkare eller en föreläsande manlig läkare faktiskt befogad? (Illustrerar den i så fall enbart maktordning? Lyssnandet kan ju, som alla läkare vet, vara en aktiv och krävande process.) Eller bekräftar bilden bara stereotypa könsroller?
Vi lär finna exempel på både det ena och det andra, och i det senare fallet ska vi göra något åt det.
Bodil Erikssons och Eva E Johanssons analys gjordes i Läkartidningen från 2002. En liknande undersökning i framtiden ska visa på en mer medveten och mer jämställd bildbehandling i Läkartidningen.
