Du håller en ny tidning i handen, en ny men ändå välkänd. Läkartidningen har från och med detta nummer både nytt utseende och fler mottagare. Detta nummer är det första som kommer direkt hem till alla yrkesverksamma medlemmar i Läkarförbundet. Läkartidningen ingår från den 1 januari som en del av medlemskapet i Läkarförbundet för yrkesverksamma medlemmar bosatta i Sverige. Övriga medlemmar, pensionärer, utlandsboende och studerande kan även fortsättningsvis prenumerera på Läkartidningen till ett förmånligt pris.
Vi gör regelbundna läsarundersökningar, och vi vet att Läkartidningen är uppskattad och läses. För att säkerställa tidningen i framtiden har Läkarförbundet beslutat att Läkartidningen ska vara en medlemstidning. Beslutet togs på Läkarförbundets fullmäktige i maj 2005 efter drygt två års förberedelser.
Inför beslutet gjorde vi ett flertal förfrågningar och enkäter, för att höra medlemmarnas åsikter. Majoriteten har varit positiv till att göra tidningen till medlemstidning, men röster har även höjts emot. Det var inte ett helt lätt beslut, eftersom vi såg en risk i att det skulle kunna stöta bort medlemmar som av olika anledningar inte vill ha tidningen.
Vi har också analyserat omvärlden, och det visar sig att de allra flesta svenska fackföreningar har en medlemstidning. Detta gäller också de flesta läkarförbund, internationellt sett. Den mest kända medlemstidningen är nog det brittiska läkarförbundets tidskrift British Medical Journal (BMJ). Vi är övertygade om att ett fackförbund måste ha en tidning både i pappers- och nätversion.

En tidning kan inte enbart leva på sitt rykte utan måste ständigt utvecklas och förbättras. Vi har i Läkarförbundet under de senaste åren diskuterat förutsättningarna för tidningen, eftersom vi har märkt en tydlig nedgång i antalet prenumeranter trots fortsatt höga läsarsiffror. Läsarundersökningar visar att ca 80 procent av våra medlemmar läser tidningen varje vecka, men endast 50 procent prenumererar. Det betyder att hälften betalar men flertalet läser, vilket inte är solidariskt.
Läkartidningen har under många år genererat ansenliga överskott, vilket har inneburit inkomster för Läkarförbundet. Detta har i hög grad bidragit till Läkarförbundets verksamhet, dvs alla medlemmar i Läkarförbundet har dragit nytta av tidningens överskott, men det är endast ca hälften som betalar för tidningen. Läkartidningens överskott har ändå inneburit att vi kunnat hålla nere medlemsavgifterna till Läkarförbundet.
Från Läkarförbundets sida är vi angelägna om att även i framtiden ha en bra tidning och har också rannsakat oss vad gäller innehållet. I höstas anställde vi en ny chefredaktör, Jonas Hultkvist, som ska leda tidningen i förändringsarbetet. Här intill beskriver han kort vad som är på gång. Vår förhoppning är att ni som läser tidningen bidrar med kritik, både positiv och negativ, så att tidningen kan utvecklas i önskvärd riktning.

Läkartidningen har i över hundra år bidragit till läkarkårens fortbildning både i medicinska och fackliga frågor, samt speglat utvecklingen inom hälso- och sjukvården. Det ska den göra även i framtiden, och som ett led i detta antog Läkarförbundet förra året en ägarpolicy som tydligt anger att Läkartidningen ska vara publicistiskt självständig och ett organ för Läkarförbundet.
Vår ambition är att Läkartidningen ska vara en medicinskt vetenskaplig och läkarfacklig tidskrift med tonvikt på medicinskt innehåll av internationell vetenskaplig standard. Den ska också vara en kunskapskälla, bidra till kompetensutveckling för läkarkåren och vara Sveriges ledande tidskrift för publicering av referentgranskade medicinska artiklar på svenska.
Läkartidningen ska skapa opinion och spegla frågor som rör läkarrollen i medicinskt, etiskt, fackligt och samhälleligt perspektiv. Den ska också vara en tidskrift för kvalificerad professionell debatt och ett diskussionsforum för utveckling inom hälso- och sjukvården i övrigt.
Vi är övertygade om att de förändringar vi nu gör ska bidra till att vi även i framtiden har en bra tidning!