Det är med stor tillfredsställelse vi konstaterar att regeringen på sitt sista sammanträde före jul tog ett beslut i frågan om läkarnas specialiseringstjänstgöring.
Beslutet innebär att vi får 56 specialiteter varav 31 är basspecialiteter och 23 grenspecialiteter. Vidare tillkommer tilläggsspecialiteterna akutsjukvård och smärtlindring.
För att få bevis om specialistkompetens i en gren- eller tilläggsspecialitet krävs innehav av bevis om specialistkompetens i en basspecialitet. Många av de 23 specialiteter som nu blir grenspecialitet har arbetat hårt för att få förbli basspecialitet men regeringens tydliga ambition var att minska antalet basspecialiteter. Några av de som diskuterats under året är reumatologi, socialmedicin och geriatrik, och dessa blir kvar som basspecialiteter. Detta är mycket bra, men vi hade hoppats att det också skulle gälla övriga specialiteter.
Regeringen beslutade också att det inom Socialstyrelsen inrättas ett rådgivande organ, Nationella rådet för specialiseringstjänstgöring. Rådet, som utses av regeringen, kommer att bestå av en ordförande och sju ledamöter representerande Socialstyrelsen, Sveriges Kommuner och Landsting, Sveriges läkarförbund, Svenska Läkaresällskapet samt universitet och högskolor.
Den breda representationen blir en viktig garant för kvalitetsfrågorna under specialiseringstjänstgöringen. Uppgifterna för rådet blir att bistå Socialstyrelsen i utarbetandet av målbeskrivningar, främja utbildningen av handledare, följa upp kvaliteten i specialiseringstjänstgöringen samt att utarbeta kriterier för utbildande enheter. Vidare skall rådet bistå Socialstyrelsen i frågor om enskilda läkares kompetens i förhållande till fastställda målbeskrivningar.
Läkarförbundet har länge påpekat vikten av att arbetet med de nya målbeskrivningarna inleds och kommer nu att tillsammans med specialitetsföreningarna stödja Nationella rådet och Socialstyrelsen i detta utomordentligt betydelsefulla arbete.
En viktig fråga i detta sammanhang är att de utbildande enheterna har en verksamhet som har tillräcklig bredd och den inriktning som behövs för en specialiseringstjänstgöring av hög kvalitet. Genom regelbundna SPUR-inspektioner, t ex vart 5:e år, av alla utbildande enheter kan professionen själv, på uppdrag av Nationella rådet, ansvara för att kvaliteten upprätthålls.
Läkarförbundet välkomnar beslutet om att meriter från forskarutbildning skall få tillgodoräknas i specialiseringstjänstgöringen. En förutsättning måste dock vara att kvaliteten i specialiseringstjänstgöringen bibehålls. Omvänt, att meriter från specialiseringstjänstgöringen får tillgodoräknas i forskarutbildningen är en fråga som för närvarande bereds i Utbildningsdepartementet och förhoppningsvis kommer ett beslut under 2006. Det är först när det sistnämnda beslutet är taget som en reell integrering med bibehållen kvalitet i såväl specialiseringstjänstgöring som forskarutbildning kan äga rum. Detta är viktigt för arbetet med att stärka rekryteringen av läkare till den kliniska forskningen.
Den nya indelningen av läkarspecialiteter träder i kraft den 1 juli 2006 och vi förutsätter en lång övergångsperiod för de läkare som idag är under utbildning. För alla inblandade kommer det att bli en intensiv vår då det Nationella rådet inrättas från den 1 mars 2006 och ett antal frågor måste beredas innan den 1 juli. Läkarförbundet är beredd och ser med förväntan fram mot detta arbete.
