Förra veckans mest uppmärksammade medicinska larm, sambandet mellan SSRI-behandling av gravida och pulmonell hypertension hos nyfödda, illustrerar riskerna med okritisk rapportering av risker. När data från internationella studier presenteras utan att resultaten sätts in i ett svenskt sammanhang kan riskerna få orimliga proportioner.
Pulmonell hypertension (PPHN), »lungkärlsspasm« hos nyfödda, kan behandlas med inandad kväveoxid men utgör ändå ett allvarligt tillstånd – blodet kan ej syresättas normalt i lungan. Incidensen är 2 per 1 000 levande födda, men om mamman tar SSRI under graviditetens sista trimester ökar denna till 1 på 100, enligt den nu aktuella studien [N Engl J Med 2006;354: 579-87].
Vad betyder detta för svenska förhållanden? Enligt aktuell statistik står 0,1 procent av alla gravida på antidepressiv medicinering i början av graviditeten, och det föds omkring 100 000 barn per år. Om en kvinna per 1 000 tar SSRI-preparat fram till förlossningen blir 100 barn exponerade, och ett barn per år riskerar att få PPHN.
Någon sådan information går inte att utläsa av rapporterna i massmedierna – möjligen för att det hade förstört nyhetsvärdet.
Det finns all anledning att vara försiktig med SSRI-preparat under graviditet. Många viktiga faser av fosterutvecklingen styrs av serotoninerga mekanismer, och rapporterna om störningar och avvikelser hos barn som exponerats under fosterlivet oroar. Riskerna måste dock, som alltid, ställas i relation till hur många fall det rör sig om och till det faktum att behandlingskrävande depressioner under graviditet är varken ovanliga eller riskfria för barnet.
