Denna vecka samlas Sveriges yngre läkares förening till fullmäktigemöte. Ett ämne som är angeläget för den yngre generationens läkare och som också väckt debatt under vintern är frågan om sjukvårdens chef- och ledarskap. Denna fråga kommer på Sylfs fullmäktigemöte att belysas ur ett helt annat perspektiv, nämligen AT-läkarens.
Det har satsats mycket kraft och energi på att utveckla och förbättra utbildningen bla genom inrättande av AT-studierektorsfunktioner och genom Sveriges läkarförbunds och Svenska läkaresällskapets stiftelse för utbildningskvalitet (Spur). Sedan 2004 genomförs inspektioner av kliniker och vårdcentraler som bedriver allmäntjänstgöring för läkare. Ett ytterligare exempel är Sylfs årliga AT-ranking. Genom denna får AT-läkarna en möjlighet att betygsätta dimensionerna »handledning«, »formell medicinsk utbildning«, »kollegialt stöd« samt de olika utbildningsavsnitten på respektive ort.

Viktiga insatser har således gjorts för att stärka, säkra och höja kvaliteten på allmäntjänstgöringen. Men tyvärr har frågor rörande arbetsgivaransvar för AT-läkarna kommit i skymundan. I och med att individuell lönesättning infördes för AT-läkare den 1 januari 2004 har gruppen hamnat i nytt fokus som arbetstagare. Avsaknaden av en AT-chef har flera arbetsgivare löst genom att låta en personaladministratör vara motpart i den individuella löneförhandlingen. Enligt Sylfs medlemmar har förhandlingen mer liknat ett informationstillfälle än en reell löneförhandling. I fjolårets AT-rankning svarade 75 procent att den individuella lönesättningen för AT-läkare fungerar dåligt eller mycket dåligt.
AT-läkarna lyfter också fram andra negativa konsekvenser av bristande ledningsansvar. Den psykosociala arbetsmiljön är speciell där många av påfrestningarna och utmaningarna ligger i det faktum att anställningen är uppdelad på olika tjänstgöringsavsnitt. Problem uppstår vid sjukdom och vid uttag av föräldraledighet. Det finns ett stort och tydligt behov av en chef med övergripande och samordnande ansvar för AT-läkarnas arbetstider, jourvillkor, lönesättning och arbetsmiljön i sin helhet.
I en enkätsammanställning från AT-Spur framkommer också brister i arbetsmiljön. 25 procent av AT-läkarna uppger att de inte får tillräckligt med stöd och handledning under jouren, och 40procent har inte regelbundna handledningssamtal. Detta visar tydligt behovet av att AT-läkarna måste ha en namngiven chef. Det är läkarkårens gemensamma angelägenhet. Det borde vara självklart att vi inom läkarkåren vill axla chefskapet för AT-läkarna. Det är Sylfs förhoppning att läkare i stabsfunktion och chefsposition vill medverka till detta genom att lyfta frågan till respektive sjukhusledning. AT-läkarna är den grupp som i högsta grad väljer bort medlemskap i förbundet, även läkarförbundet måste ta denna fråga på allvar. Läkarförbundets framtid och styrka ligger i att även fortsättningsvis representera hela den svenska läkarkåren. AT-läkarna är våra yngsta kolleger, de är värda en bra start.

Frågan om »AT-chefen« belyser Sylfs engagemang i att fortlöpande värna de yngre läkarna. Sylf firar i år 85-årsjubileum och föreningen är sprungen ur 1920-talets efterkrigstid, som medförde svårigheter för de yngre, skuldtyngda, läkarna att finna arbete. Andra utmaningar för föreningen var att kämpa mot oacceptabla bostadsförhållanden, oreglerad arbetstid och oavlönade utbildnings- och rekryteringstjänster. Allt detta är nu minnen från en svunnen tid, och som synes har de frågor som föreningen driver ändrat karaktär. Kvarstår gör emellertid behovet av en facklig organisation för att tillvarata de yngre läkarnas intressen.



AT-läkare som får handledning och kollegialt stöd. Se sidan 902.