Att sociala faktorer som utbildning, inkomst eller socialgruppstillhörighet påverkar hälsan är välkänt. Det som uppfattas som socioekonomiskt betingad ohälsa kan dock i själva verket ha andra och mer biologiska förklaringar som exempelvis låg kognitiv kapacitet. Att IQ kan förklara varför socioekonomisk status påverkar hälsan mer hos vissa individer får stöd i en studie av psykologen Ian Deary (BMJ 2006;332:580-4). Denne har redan tidigare visat att IQ mätt under barnaåren har ett samband med förväntad livslängd och hälsa.
De 1 347 slumpvis utvalda deltagarna i studien undersöktes vid 56 års ålder med psykometriska test och sociala enkäter. Sju år senare analyserades hur socioekonomiska faktorer påverkade sjukligheten, mortaliteten samt den självskattade hälsan.
Som förväntat fanns ett samband mellan socioekonomiska faktorer och hälsa. Risken att dö i hjärt–kärlsjukdom eller att dö över huvud taget kunde vara upp till 3,8 gånger högre för personer från lägre socialgrupper eller med låga inkomster. Den sociala faktor som gav det numeriskt starkaste utslaget var låg utbildning, som ökade risken för självupplevd dålig hälsa med upp till 6,5 gånger. När analyserna upprepades efter korrigering för IQ- testets resultat minskade flertalet observerade negativa socioekonomiska effekter på hälsan med mellan 30 och 110 procent, dvs i vissa fall försvann de. Låg utbildning och låg socialgrupp var de faktorer som var mest IQ-beroende, hälsoriskerna av låg inkomst påverkades minst.
Författarnas egen slutsats är att en del av den socialt betingade översjukligheten kan hänföras till en låg IQ – möjligen för att personer med begränsad kognitiv förmåga har svårast att ta till sig hälsoråd. Samhällssatsningar på skola och utbildning skulle kunna förebygga senare dyrbar ohälsa.
