Påståendet att personalbrist och besvärliga arbetsförhållanden i hälsovården är ett hot mot folkhälsan kommer inte från fackförbunden i sjukvården utan från WHOs generaldirektör Lee Jong-wook. På världshälsodagen den 7 april vill WHO göra oss uppmärksamma på att välutbildad personal är vårdsektorns viktigaste resurs och en förutsättning för att bedriva meningsfulla hälso- och sjukvårdsinsatser. Detta exemplifieras med statistik som visar hur mödrars och spädbarns överlevnad stiger när antalet anställda inom sjukvårdssektorn ökar. Alltfler länder har dock problem med att utbilda, och få den utbildade personalen att bli kvar i yrket, skriver Lee Jong-wook inför världshälsodagen ( http://www.who.int/world-health-day ). Problemen i utvecklingsländerna är störst. De som arbetar inom hälsosektorn drabbas hårt av sjukdomar, utsätts för hot och våld och avlönas uselt. En namngiven förlossningsläkare i Centralafrikanska republiken tjänar inte ens 5 kronor per dag men har ändå inte fått ut denna blygsamma summa på två år.
I industriländerna kan besvärliga arbetsförhållanden leda till att delar av hälsovården inte går att bemanna trots en stor öppen arbetslöshet. Det är fallet i delar av det forna Östtyskland. Lösningen på västeuropeiska länders bemanningsproblem får inte bli att importera arbetskraft från stater där arbetsförhållandena är ännu sämre än på de arbetsplatser man vill rekrytera till. Det skulle innebära att fattiga länder fick ta kostnaderna att utbilda sjukvårdspersonal till rika länders nedrustade hälsovårdssystem.
WHOs förslag till lösning är att regeringarna måste ta initiativet till att skapa ett samarbetsklimat där alla sektorer i samhället – privata som offentliga – tar ansvar för att utbilda hälsopersonal och se till att dessa stannar på sina arbetsplatser – och i sina hemländer.
