Sjukvårdspersonalens yrkesansvar har diskuterats livligt efter högsta domstolens fällande dom av en sjuksköterska i Kalmar. Sjuksköterskan hade av misstag blandat en infusionslösning med Xylocard så att den blev tio gånger starkare än ordinerat.
Läkarförbundet anser att disciplinpåföljder för hälso- och sjukvårdspersonal skall hanteras enligt Lagen om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område (LYHS) och inte enligt brottsbalken. Socialstyrelsen (SoS) är tillsynsmyndighet och Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd (HSAN) en domstolsliknande inrättning vars beslut kan överklagas i förvaltningsdomstol. I LYHS finns reglerat att såväl SoS som HSAN har en skyldighet att göra en åtalsanmälan om en person som är föremål för utredning för disciplinärt förfarande är skäligen misstänkt för ett brott i yrkesövningen för vilket är föreskrivet fängelse. Den disciplinära utredningen avbryts då omedelbart. Skyldigheten att göra åtalsanmälan för SoS och HSAN har hittills använts oerhört sällsynt. I Kalmarfallet var det en åklagare som efter pressuppgifter tog upp fallet.
Socialdepartementet har under vårvintern skickat SoS förslag att förändra Lex Maria på en bred remissomgång. Denna PM har tidigare kommenterats som ett steg i rätt riktning, men kan utifrån ett övergripande perspektiv inte anses förändra de grundläggande problemen i dagens lagstiftning. Förslaget kommer t ex knappast att öka antalet anmälningar, vilket är viktigt. Idag finns flera internationella erfarenheter av hur ett effektivt patientsäkerhetsarbete bör konstrueras. Dessa bör studeras och ett system konstrueras som kan ta hänsyn till patienters, anhörigas och professionens åsikter och optimeras för att minska onödigt lidande och kostnader.
Kalmardomen och den debatt som åter tog fart visar att det finns olika åsikter om dagens system. Ett är missnöje med dagens system och att fler därför väljer att även anmäla händelser till åtal. För personalen väcks en oro hur myndigheterna tolkar domen och hur det påverkar framtida arbete. Därför måste dagens patientsäkerhets- och disciplinära system bli föremål för en genomgripande diskussion. Vi vill inte se en utveckling där fler fall går till civildomstol för avgörande. Detta skulle innebära en amerikanisering och risk för ytterligare fördyring av vården samt att momenten för patientsäkerhet och korrigeringar av underliggande systemfel inte effektueras. Allmänhetens tillit till svensk sjukvård kräver ett nytt svenskt system för patientsäkerhet.
