Hur mycket vi egentligen får tillbaka i livslängd och hälsa för de resurser vi lägger ned på sjukvården är en lika aktuell som kontroversiell fråga.
David Cutler, ansedd hälsoekonom vid Harvard, har försökt att analysera detta ur ett nordamerikanskt perspektiv (NEJM 2006;355:920-7). USAs sjukvård är dyrare och mer inriktad på högteknologisk intervention än den svenska så slutsatserna är intressanta för diskussionen kring den högspecialiserade vårdens samhällsekonomiska kostnader.
Cutler har undersökt sambandet mellan förväntad livslängd och de totala sjukvårdskostnaderna i fyra åldersgrupper, nyfödda, 15-åringar, 45-åringar och 65-åringar. Han har jämfört hur livslängden och kostnaderna har förändrat sig mellan åren 1960 och 2000.
De som anser att sjukvård är en god samhällsekonomisk investering har argument att hämta ur Cutlers analys. Den förväntade livslängden har ökat stadigt i alla åldersgrupper och för varje decennium sedan 1960. Hälften av denna ökning kan specifikt tillskrivas nya och mer effektiva medicinska interventioner i första hand inom barnsjukvård och hjärt–kärlsjukdomar. Med de samhällsekonomiska vinster som en ökning av medellivslängden medför har sjukvårdsutgifterna varit en god affär.
Kostnaderna för varje vunnet levnadsår sjönk mellan 1960 och 1980 men har sedan dess ökat kraftigt, och mest har de ökat i åldersgruppen 65 år. Räknat på 1960 års utgifter har de totala sjukvårdskostnaderna ökat 12 gånger för 65-åringarna och 6 gånger för nyfödda. De samhällsekonomiska vinsterna av medicinska landvinningar har dock minskat eftersom kostnaderna för varje vunnet levnadsår ökat. Fortfarande ligger dock balansen på plus, något som de flesta beslutsfattare inte är medvetna om, enligt Cutler.
