Nästa vecka är det dags för Svenska läkaresällskapets riksstämma, denna gång i Göteborg. Årets tema är rörelseorganens sjukdomar samt klinisk forskning.
Läkares behov av fortbildning har diskuterats livligt under senare år. Vissa hävdar att läkare deltar i färre fortbildningsaktiviteter på grund av den s k läkemedelsöverenskommelsen med LIF. Andra menar att en vanligare orsak till att läkare inte deltar i fortbildningsaktiviteter är svårigheten att få ledigt från den ordinarie verksamheten.
För Läkarförbundet är fortbildningen en oerhört viktig fråga att driva, då adekvat fortbildade läkare är en garant för högkvalitativ sjukvård för patienterna. Det är arbetsgivarens ansvar att se till att läkarna har såväl ekonomiska möjligheter som tid för detta.
För att kunna planera fortbildningen har profession och arbetsgivare tillgång till IPULS (Institutet för professionell utveckling av läkare i Sverige). Där finns granskade och varudeklarerade utbildningar i en kurskatalog, och man kan genom att anmäla sig till »kursbevakaren« få e-post när en kurs som passar ens intresseinriktning finns att söka. Ett verktyg för behovsstyrning är också under utveckling i IPULS kansli, under ledning av dess nye vd, professor Kristian Borg.
För att se vilka effekter den senaste revideringen av läkemedelsöverenskommelsen fått, har Läkarförbundet börjat göra årliga fortbildningsenkäter bland specialistkompetenta läkare, hittills i december åren 2004 och 2005.
Resultatet av den senaste enkäten visar att läkare i genomsnitt deltar i nio dagars extern fortbildning, varav 7,6 skett på betald arbetstid. Läkarförbundets mål är 10 dagar per år, på betald arbetstid. Resultatet kan således förefalla vara rätt bra, men oroväckande är att det skiljer sig mycket mellan individer och mellan olika specialiteter. Av de nio dagarna är i genomsnitt mindre än en halv dag deltagande på Riksstämman.
För att kunna planera sin fortbildning krävs att man har en fortbildningsplan, men endast en fjärdedel av läkarna uppger att de har en sådan, och en tredjedel uppger att de inte haft utvecklingssamtal med sin chef. Det är dessutom alltför få läkare som har dokumenterat sina färdigheter och sin kompetensutveckling.
Efter nyår kommer Läkarförbundet och Läkaresällskapet att lansera Utbildningsguiden och Kompetensportföljen. Dessa kommer att bli välkomna verktyg för planering av läkares fortbildning. På Riksstämman kommer du att kunna pröva verktyget för att se hur det fungerar i praktiken.
Läkarförbundets vision är att framtidens läkare redan under sin grundutbildning börjar använda Kompetensportföljen, för att sedan under vidareutbildningen (AT, ST) dokumentera uppfyllandet av målbeskrivningarna. Under resten av sitt yrkesverksamma liv kan läkaren sedan kontinuerligt dokumentera sin fortbildning.
På så sätt kan individen själv följa sin kompetensutveckling samt använda portföljen vid planering av sin fortbildning, vid sökande av tjänster samt vid löne- och utvecklingssamtal.
Läkarförbundet och Läkartidningen kommer att finnas på Riksstämman i en gemensam monter, B 06:02. Här kan du prova Kompetensportföljen, träffa representanter från förbundets centralstyrelse som svarar på frågor om förbundets verksamhet, samt träffa Läkartidningens chefredaktör Jonas Hultkvist som gärna tar emot synpunkter på tidningen.
Läkarförbundet och Läkartidningen anordnar och deltar i flera olika seminarier. På fredagen kommer den ständigt aktuella frågan om läkares ledarskap och chefskap att diskuteras i ett par seminarier. På onsdag kommer representanter för Läkarförbundet att diskutera en vision för forskning för sjukvårdens utveckling. På torsdagen ska två regionpolitiker svara på aktuella frågor om sjukvården på Stora scenen.
Läkarförbundet anordnade förra året öppet hus i kansliet i Stockholm, vilket blev en succé. Vi gör nu ett liknande arrangemang i Göteborgs läkarförenings lokaler. Här är dock utrymmet mindre, så det krävs förhandsanmälan på www.slf.se – och först till kvarn gäller …
