Nyutexaminerad och full av entusiasm för att hjälpa sjuka började jag 1975 vikariera på en psykiatrisk klinik. På de revolutionära stormöten som då styrde verksamheten hade klasskampen hög prioritet. Doktorerna borde solidariskt ta på sig delar av lokalvårdarnas städuppgifter, ansågs det. Frågan om patienterna hade nytta av att läkarna svabbade golv i stället för att ta hand om psykisk ohälsa var då mindre viktig.
Idag behöver läkare inte prioritera lokalvård före patientvård, men allt fler administrativa uppgifter tar i realiteten tid från patientarbetet.

Vårdens organisation ställer allt högre krav på administration och detaljerad dokumentation. Det kanske behövs – men om just doktorer skall ägna ännu mer tid åt skrivbordsarbete så går detta i slutändan ut över patienternas behov. Amerikanska allmänpraktiker använder idag bara hälften av sin arbetstid åt direkt patientarbete, och deras engelska sjukhuskolleger lägger ned 40 minuter per dag på att vänta i telefon – alltmedan köerna i väntrummen växer.
Denna organisationfälla i fråga om »time utilization« är ett återkommande ämne i Annals of Internal Medicine, en ansedd men i Sverige sparsamt läst tidskrift med ett starkt patientperspektiv.

I en systematisk översikt har man nyligen utvärderat vad införandet av IT i vården, »datorisering «konkret inneburit från kvalitets- och effektivitetssynpunkt (2006;144:742-52).
De 257 analyserade artiklarna tog upp ett brett spektrum av ämnen från journalsystem till förskrivarstöd och information till allmänheten.
Vinsterna i kvalitet och effektivitet var tydliga på sjukhusnivå men mer diskutabla för enskilda läkare. Införandet av nya IT-system ledde oftast till sänkt produktivitet hos de berörda läkarna – patienttid blev till datortid.

»Vårdens organisation ställer allt högre krav på administration och detaljerad dokumentation. Det kanske behövs – men om just doktorer skall ägna ännu mer tid åt skrivbordsarbete så går detta i slutändan ut över patienternas behov.«