Nästa steg efter sekvenseringen av det humana genomet är att kartlägga arvsmassan hos enskilda individer. De tekniska möjligheterna att göra detta finns numera, och Biotech-företaget »454 Life Science« har kanske hunnit längst. I juni i år kommer man att offentliggöra den första totala kartläggningen av en enskild individs arvsmassa (Science 2007;315:1780).
Projektet har gått under kodnamnet »projekt Jim« där »Jim« står för James Watson, som 1962 fick Nobelpriset (tillsammans med Francis Crick och Maurice Wilkins) för upptäckten av DNA-spiralen. Watson blir den förste – men inte den ende vars genom snart blir kartlagt och offentligt tillgängligt.
Harvards etikkomitté har redan godkänt att enskilda forskare får sekvensera och offentliggöra sina egna och utvalda försökspersoners genom. Craig Venter, chefen för Celera, som var med och kartlade det humana genomet år 2000, skall också inom kort kartlägga och offentligt lägga ut sitt eget genom.
När tekniken finslipats och priserna sjunker kan man förvänta sig att även icke-celebriteter kan få sin arvsmassa sekvenserad och offentligt publicerad.
Som vanligt i dessa sammanhang tenderar tekniska framsteg att plötsligt ställa oss inför etiska problem som ingen riktigt tänkt på hur man skall tackla. Om man publicerar en persons genom i sin helhet, hur skall man göra med de genloci som är associerade med specifika sjukdomar? Om man som Watson väljer att inte publicera sitt apo E-genstatus väcker detta genast misstanken att Watson har en genuppsättning med ökad risk för Alzheimer. Craig Venter har för avsikt att offentliggöra hela sitt genom – med de integritetsproblem det kan medföra.
