Vad vi bör satsa på idag för att möta framtidens sjukvårdsbehov är ett omdebatterat område med många åsikter men få svar. De stora forskningsinstitutionerna som USAs hälsovårdsmyndighet, NIH, och dess chef Elias Zerhouni har dock redan en klar linje i frågan (Health Affairs 2006:25;w94-w103). NIHs budget, 28,6 miljarder dollar, gör att organisationens prioriteringar också får ett globalt genomslag.
Zerhouni, som nyligen deltog i en Nobelkonferens om bilddiagnostik i Stockholm, tror inte på förbättringar i marginalen. Det behövs ett paradigmskifte i vår syn på diagnostik och behandling av de kroniska sjukdomar som står för lejonparten av sjukvårdskostnaderna.
Idag ställer vi diagnosen reumatoid artrit,
diabetes, demens och cancer när den drabbade fått symtom. Det kan vara åratal efter den egentliga sjukdomsdebuten och det är sent med tanke på framtida men.
När patienterna väl får behandling för sin tumörsjukdom eller demens kan de ha utvecklat så betydande funktionshinder att terapins syfte blir mer att bromsa förloppet än att bota.
Detta sätt att bedriva sjukvård orsakar den enskilde stort lidande och samhället ansenliga kostnader. Sjukvården måste bli proaktiv så att kroniska sjukdomar diagnostiseras och kanske behandlas innan några symtom utvecklats.
Den snabba utvecklingen av genetiska markörer i kombination med den moderna bilddiagnostikens potential att hitta förändringar redan på cellnivå kommer att göra denna proaktiva diagnostik möjlig redan inom några år, anser Zerhouni.
Denna vision går stick i stäv mot dagens praxis att inte leta efter sjukdomar, vara återhållsam med alla undersökningar och inte ställa diagnos på surrogatvariabler som laboratorievärden utan symtom. Inom några år behöver vi kanske tänka om helt.
