Genusskillnader är en laddad fråga även i medicinska sammanhang. Studieresultat hur sjukdomsassocierade gener uttrycks olika hos män och kvinnor blir ofta föremål för en ideologiskt laddad kritik. Mot den bakgrunden är det något förvånande att en stor översikt av påstådda genusskillnader, nyligen publicerad i JAMA (2007:298;880–893), inte rönt större uppmärksamhet i medierna.
Författarna valde ut 77 stora studier där sambanden mellan specifika gener och sjukdomar eller sjukdomsrisker analyserats. I samtliga studier hade man gjort subgruppsanalyser för att utröna om det fanns skillnader mellan män och kvinnor. Sammanlagt rapporterades 437 signifikanta genusskillnader i de 77 studierna.
Tillförlitligheten i dessa fynd analyserades med avseende på om genusanalysen fanns a priori i studieupplägget, om grupperna var tillräckligt stora för att verkligen upptäcka skillnader och om dokumentationen av den statistiska analysen räckte för de slutsatser som författarna dragit.
Resultatet var något nedslående med hänsyn till att artiklarna publicerats i relativt välrenommerade tidskrifter. Hela 17,1 procent av de påstådda skillnaderna var helt obelagda, 70,2 procent var otillräckligt dokumenterade och bara 12,7 procent både dokumenterade och korrekta.
Av de 437 positiva fynden fanns så fullständiga data redovisade i 188 fall att en förnyad statistisk analys gick att göra. Reanalysen visade signifikanta skillnader på nivån < 0,05 förelåg i endast 44 procent, för de övriga låg signifikansnivån på mer blygsamma 0,05 till 0,1.Visst kan det finnas genusskillnader rörande kopplingen mellan gener och sjukdom, konkluderar författarna, men flertalet rapporter har inte kunnat belägga detta med statistiska metoder som kan anses korrekta eller tillförlitliga.
