Att amning är det bästa för spädbarnet ur både hälso och näringssynpunkt är närmast en självklarhet. Studier visar att ammade barn mår bättre i nästan alla avseenden – vilket dock också sammanhänger med att de kvinnor som av olika skäl inte kan (eller vill) amma, själva har ett sämre hälsotillstånd som i sin tur kan påverka barnets hälsa.
Lång amning är alltså bra, men skyddar det verkligen som det ofta påstås mot astma, allergier och barneksem?
Två samtidigt publicerade studier i BMJ (2007;335:815) och Am J Respir Crit Care Med. (AJRCCM 2007;176:843-8) ifrågasätter skyddseffekterna.
I BMJ-studien följdes 13 889 mor–barnpar i Vitryssland till 6,5 års ålder. Interventionsgruppen, som fått speciellt amningsstöd, ammade betydligt längre än kontrollgruppen. Längre amning minskade dock inte prevalensen självrapporterade allergiska symtom eller positiva pricktest mot vanliga allergener.
Vitryssland har i likhet med andra låginkomstländer en lägre förekomst av allergier än höginkomstländer som Sverige. Resultaten var ändå i princip desamma som i den kända svenska BAMSE-studien, lång amning ger ingen allergiprofylax.
I AJRCCM-studien undersökte författarna hur amningstidens längd och mammans egen allergi påverkade lungfunktionen hos de 679 tonåringar som man följt under många år. Längre amningstid var associerat med större lungkapacitet hos barn till friska mammor men med sämre lungfunktion hos barn till allergiska mödrar.
Resultaten illustrerar hur komplex och multifaktoriell allergifrågan är. De visar också att en entydig förklaring till varför allergierna paradoxalt nog ökar i takt med ökat välstånd och folkhälsa saknas. Att mot den bakgrunden ge föräldrar intrycket att allergiproblemen kan ammas bort är inte korrekt.
