När potatisskörden i Irland slog fel på 1840-talet dog närmare en fjärdedel av befolkningen av svält. De yttre förutsättningarna för sådana hungerkatastrofer, missväxt i kombination med politisk inkompetens och sociala orättvisor, finns kvar än i dag. I vår del av världen har dock återkommande matbrist ersatts av ett livsmedelsberg. Det är övergången till ett högteknologiskt jordbruk som har löst försörjningsproblemen, trots en snabbt ökande folkmängd.
Det finns en analogi mellan jordbrukets och medicinens utveckling. Den traditionella läkekonsten är en beprövad grund för mötet med den enskilde patienten, men bestående lösningar på hälsoproblemen kräver mer än så. Hittills har bara den högteknologiska medicinen funnit sätt att varaktigt bota (eller utrota) stora sjukdomsgrupper, från infektionssjukdomar till magsår eller vissa cancerformer.
Men högteknologi har blivit ett negativt laddat begrepp. När det högteknologiska samhället självt skapar miljö- och hälsoproblem är det lätt att gripas av mediernas apokalyptiska hotbilder och vilja lösa dagens utmaningar genom att gå tillbaka till gårdagens livsstilar och tänkesätt.
Årets Nobelpristagare i medicin eller fysiologi, den 82-årige Oliver Smithies nämnde i sitt tal vid prisceremonin speciellt sin flyglärare som en av de personer som betytt mest för hans vetenskapliga framgångar. Flygläraren som fick den då drygt 50-årige Smithies att inse att det är kunskap som gör att man blir kvitt sin rädsla, både den fysiska ängslan för att flyga och den mentala för att satsa på nya och oprövade lösningar på kända problem.
Jag vill tillönska alla våra läsare och prenumeranter En God Helg och Ett Gott Nytt (kunskaps) År 2008.
