Närmare 45 miljoner av USAs medborgare saknar sjukförsäkring och därmed tillgång till en någorlunda acceptabel sjukvård.
Enligt New England Journal of Medicine (2007;357:2103) anser numera en majoritet av amerikanarna att sjukförsäkringssystemet måste reformeras även om det innebär högre skatter. Hur och om detta kommer att genomföras kan få återverkningar även för Europa. USA står för närmare 80 procent av världens totala utgifter för medicinsk forskning, och efterfrågan i USA driver fram utvecklingen av många nya metoder och läkemedel. Felsatsningar inom det egna sjukförsäkringssystemet minskar det ekonomiska utrymmet för medicinska innovationer globalt.
Jonathan Gruber, en av USAs ledande hälsoekonomer, har analyserat de demokratiska presidentkandidaternas planer för en sjukförsäkringsreform. Både Clinton och Obama vill tvinga försäkringsbolagen att erbjuda alla – oberoende av hälsotillstånd – en sjukförsäkring, och de är beredda att subventionera försäkringspremierna med skattemedel.
Clinton vill ha en obligatorisk försäkring för alla medan Obama föreslår ett paket av ekonomiska incitament för att få flertalet att ansluta sig frivilligt. Obamas förslag låter sympatiskt men sågas av Gruber och andra ledande hälsoekonomer som dyrt och ineffektivt .
Omräknat till faktiska kostnader innebär Clintonplanen en sjukvårdsförsäkring för alla 45 miljoner oförsäkrade till en kostnad av 125 miljarder dollar – en hisnande men långsiktigt lönsam investering. Obamas förslag kostar något mindre, 102 miljarder, men täcker högst 23 miljoner oförsäkrade, och kostnaden per individ blir hela 61 procent högre.
De bästa chanserna för en fungerande allmän sjukvårdsförsäkring finns om Clinton väljs till president, enligt en analys i New York Times …
