Karolinska institutet, som gärna vill få uppmärksamhet för sin forskning, har på senaste tiden fått en stor, men mindre smickrande, internationell publicitet.
Det handlar om turerna kring den morddömde studenten. Vad läsarna i omvärlden förvånas över är att personer dömda för grova våldsbrott och med kopplingar till hatideologier har laglig rätt att få studera till läkare i Sverige.
I Storbritannien och flertalet andra länder råder det omvända förhållandet. Lagstiftningen utesluter allvarligt kriminellt belastade från att bli läkare. De som av samhället anförtrotts ett stort ansvar för andras liv och hälsa måste själva kunna följa samhällets lagar och normer, anser man. Det har personer dömda för grova brott inte riktigt klarat av.
En kritisk sammanfattning av fallet och omvärldens syn finns i två reportage i New York Times publicerade den 25 och 29 januari http://www.nytimes.com . Tidningens medicinske skribent, som själv är läkare, redovisar flera fakta som svenska media valt att inte publicera och det finns också ett antal tänkvärda läsarkommentarer på nätet.
Även om det är Karolinska institutet och dess intervjubaserade antagning som råkat hamna i skottgluggen är orsaken till problemet vår lagstiftning, där rätten till fritt yrkesval för alla väger tyngre än andra hänsyn. Den attityden har omvärlden svårt att förstå, liksom att många ansvariga ogärna tycks formulera och diskutera de etiska problem som lagstiftningen skapat. Varför personkontroll av just blivande läkare är så känslig är en annan fråga. När det gäller många andra grupper – från körkortsaspiranter till poliser, väktare och daghemspersonal – anses sådana kontroller helt legitima.
