Att i en pressad klinisk arbetssituation vara en bra handledare för studenter, det vill säga blivande kolleger, och samtidigt en god och kompetent doktor för sina patienter är ett dilemma som många kliniska läkarlärare brottas med.
Studenterna har rätt att förvänta sig bra handledning – deras utbildning pågår i detta nu och inte sen! Men hur ska man få tiden att räcka till? Studier har visat att det är viktigare med handledning – även om det bara blir korta stunder – än att att de mött många patienter på egen hand utan handledning.
Några få minuters undervisning kan ge studenter värdefulla insikter och färdigheter som de inte skulle ha fått om de träffat patienten själva utan handledning.
Tid för deltagande i regelrätta pedagogiska kurser tycks vara få förunnat att hinna med, men i ett av de senaste numren av BMJ (2008; 336:384-7) kan man läsa en kort och praktiskt användbar artikel om hur man kan närma sig problemet utan att det tar alltför lång tid. Något för den stressade läraren alltså!
Här får man konkreta tips om hur man kan göra. Några olika modeller, till exempel »The one-minute preceptor model« och »The Aunt Minnie model«, presenteras som exempel på tidseffektiv och bra handledning.
Principen är att snabbt skaffa sig en uppfattning om studentens aktuella kunskapsnivå (ställa frågor och noga lyssna på svaren) för att bedöma handledningsbehov, undervisa i relation till den enskilda studentens kunskapsnivå och avsluta med att ge feedback på genomförandet av uppgiften.
Självklart? Ja, men … Läs och reflektera över din handledarstil!
Glad påsk!
