Socialstyrelsen (SoS) har nyligen lämnat sin lägesrapport om äldreomsorgen 2007. Det är en inte helt igenom positiv läsning, även om det givetvis är glädjande att svenskarna lever allt längre, ofta med god funktionsförmåga.
Men Socialstyrelsen bekräftar också något som Läkarförbundet anfört i en rad år, nämligen att minskningen av antalet platser både på sjukhus och i särskilda boenden inte har skett utan kraftigt växande problem. Här en uppräkning från SoS:
»Antalet utskrivningsklara från sjukhus ökar, korttidsvården upptas av dem som väntar på plats i äldreboenden, antalet ej verkställda beslut inom äldreomsorgen ökar och konsumtionen av slutenvård ökar.«
Det borde inte komma som en överraskning om man betänker att hälften av sjukhusens vårdplatser försvunnit sedan början av 1990-talet och att platserna i äldreboenden bara under 2000-talet minskat med en femtedel!
I stället har trycket ökat på en redan ansträngd primärvård, på hemtjänsten och på anhöriga. Det brister i samverkan när äldre skrivs ut från sjukhus, mellan vården och omsorgen.
Många av dessa problem hade kanske kunnat undvikas om man lyssnat till dem som förordat ökad läkarmedverkan i äldreomsorgen och dess planering.