Vartannat år sedan 1970-talet genomför de nordiska läkarförbunden en prognos om tillgång och behov av läkare. Årets prognos visar på stor läkarbrist i Sverige och i Norden. Prognosen utgår från två olika scenarier – det ena beskriver en förväntad efterfrågan på läkare som endast ökar med befolkningstillväxten, medan det andra innebär att hälso- och sjukvårdens andel av BNP ökar till 10 procent år 2025.
Tidigare rapporter visar att vi relativt väl kan förutse tillgången på läkare, men att vi oftast underskattat efterfrågan. Ända sedan 1960-talet har vi haft en gradvis ökning av läkartätheten, och i dag är den internationellt sett relativt hög. Trots det har vi brist på ca 1500 allmänläkare samt även brist på psykiatrer, radiologer, geriatriker mfl. De andra nordiska länderna har en litet annorlunda situation. Norge har utbildat många läkare under senare år och har den högsta läkartätheten men förväntas trots det få läkarbrist. I Finland har man den lägsta läkartätheten men förutser ändå balans när det gäller läkartillgång.
I det andra svenska scenariot kommer det år 2015 att saknas 4400 läkare och år 2020 ca 6000 läkare om inte åtgärder vidtas snarast. Det enklaste kan tyckas vara att utöka läkarutbildningen, och det kommer att behövas men inte vara tillräckligt. Det krävs också reformer som effektiviserar sjukvården, och Läkarförbundet har föreslagit flera, bla utbyggd närsjukvård och införande av vårdvalsmodeller.
