Vilka särdrag karaktäriserar ansikten som uppfattas som attraktiva (sexuellt tilldragande)? Den frågan har studerats ingående i antropologisk forskning. Det tycks inte vara enskilda delar utan symmetrin, och främst symmetrin mellan höger och vänster kroppshalva, som kännetecknar ett tilldragande yttre. Att detta uppfattas som åtråvärt har troligen en djupare biologisk betydelse.
En uttalad kroppssymmetri är hos både djur och människan positivt korrelerat med många från fortplantningssynpunkt önskvärda egenskaper som livslängd och hälsa samt fysisk och psykisk prestationsförmåga. Evolutionsbiologiskt tycks vi ha utvecklat en känsla för vilka yttre attribut som har samband med »bra gener«. Tre aktuella studier i tidskriften Evolution and Human Behavior tyder på att denna nedärvda känsla är mer precis än vi anar och dessutom speciellt uttalad hos fertila kvinnor. Christine Garver-Apgar och medarbetare studerade dessa undermedvetna preferenser hos 234 kvinnor och 219 män, samtliga heterosexuella collegestudenter.
Deltagarna hade kategoriserats antropometriskt enligt etablerade kriterier för kroppssymmetri. Testet bestod i att karaktärisera doften av ett bomullsplagg, som kortvarigt använts av en deltagare av motsatt kön, enligt tre variabler där »attraktion« var en.
Kvinnor under ovulationsfas hade en uttalad preferens för doften av »höggradigt symmetriska« män. Denna doftkänslighet avtog under lutealfasen och försvann under p-pillerbehandling.
Vad studierna alltså visat är att män med konstitutionellt god fysik och hälsa utsöndrar speciella feromoner som bara kvinnor redo för befruktning uppfattar på ett tydligt sätt. Att husdjur som hundar kan reagerar tidigt på vissa sjukdomar är känt, men att människan kan känna doften av god hälsa är ny kunskap.
