En återkommande rubrik när massmedier larmar om biverkningar är: »Vanlig medicin gör dig sjuk«. Publiciteten kring sambandet mellan paracetamol och barnastma (Lancet 2008;372:1039-48) tillhör dock inte kategorin upphaussade larm. Det finns anledning att ta varningarna på allvar, det vetenskapliga underlaget är gediget. Artikeln redovisar en uppföljningstudie av 205 487 barn i 31 länder.
De barn som fick paracetamol under första levnadsåret hade omkring femtio procent högre risk att utveckla astma och andra atopiska åkommor vid skolstarten. Symtomens svårighetsgrad var proportionell till medicindosen – ju högre intag, desto svårare sjukdomsbild.
Tidig exponering för paracetamol (inkluderande exponering under fostertiden) tycks alltså ha långsiktiga effekter på immunförsvaret. För ett enskilt barn behöver en femtioprocentig riskökning för atopisk sjukdom inte innebära en hög absolut risk, men på befolkningsnivå blir hälsokonsekvenserna betydande.
Astma och atopiska sjukdomar utgör en stor del av sjukdomspanoramat under barnaåren, och den riskökning som kan tillskrivas paracetamol har betydande implikationer för sjuklighet och sjukvårdskonsumtion.
Det finns än så länge inga bra alternativ till paracetamol för behandling av hög feber och smärta hos spädbarn, acetylsalicylsyra kan ge sällsynta men allvarliga biverkningar. Samtidigt har indikationerna för användningen av paracetamol vidgats till att omfatta mer bagatellartade åkommor som värk och feber efter vaccination. Det innebär att flertalet spädbarn kan få medlet flera gånger under första levnadsåret.
Sjukvårdens målsättning att reducera all smärta och obehag till ett minimum har som bieffekt en ökande och kanske inte helt riskfri läkemedelskonsumtion. Det är en utveckling som vi kanske behöver ompröva.
