Uppdragsersättningar från läkemedelsföretag till läkare som besitter expertkunskaper och stort anseende är en laddad och kontroversiell fråga. Å ena sidan är deras medverkan och expertis nödvändiga för att ta fram, utvärdera och informera om nya läkemedel. Å andra sidan – om flertalet experter har omfattande uppdrag och generösa arvoden från industrin kommer läkarkårens trovärdighet som opartiska granskare av läkemedel att med rätta ifrågasättas.
USA, som har haft mest problem med experters sidouppdrag, har också den hårdaste lagstiftningen på området. I vissa delstater finns krav på att alla ersättningar, även småbelopp, ska redovisas offentligt.
Efter uppmärksammade avslöjanden att kända forskare underlåtit att deklarera sina miljonarvoden till universitet och anslagsgivare diskuterar kongressen ett lagförslag som innebär att alla ersättningar från industrin (och mottagarnas namn!) ska redovisas i ett offentligt register. Denna proposition kan skapa insyn och transparens, men till priset av nya problem med enskildas integritet och annat.
I »Financial Times« 23 oktober presenterar VDn för GlaxoSmithKline (GSK) företagets nya policy, som enligt bedömare kommer att bli vägledande och även innebära att kongressförslaget skrotas.
GSK, världens näst största läkemedelsföretag, sätter ett tak för ersättningar till enskilda läkare på 150 000 dollar per år och försäkrar att alla arvoden (dock inte namnen på mottagarna) kommer att redovisas i ett offentligt register. Två andra storföretag, Eli Lilly och Merck, är i praktiken också inne på samma linje. Förslaget gäller enbart arvoden som betalas ut i USA; enligt GSK är register inte aktuella i Europa eftersom ersättningarna här ligger på helt andra nivåer.
Läs också tidigare ledarkommentarer i nummer 42 och 43.
