De svenska fackförbunden arbetar i motvind och har de senaste åren tappat i antal medlemmar. Framför allt svalnar intresset för fackligt medlemskap bland yngre arbetstagare, enligt en rapport från SOM-institutet vid Göteborgs universitet (Samhälle–opinion– medier). Institutet har i drygt 20 år mätt allmänhetens förtroende för olika samhällsfunktioner, där sjukvården ligger i topp medan facken och de politiska partierna kämpar om jumboplaceringen.
Läkarförbundet har klarat sig ganska väl i denna negativa tendens, men det går säkert att göra ännu mer för att öka dragningskraften, inte minst genom att informera om förbundets arbete. Här finns en unik kompetens i frågor som rör läkarnas yrkesroll och ett väl utbyggt nätverk av lokalföreningar med engagerade förtroendevalda över hela landet.
Genom åren har Läkarförbundet skaffat sig en stark partsställning i förhandlingar om kollektivavtal rörande anställningsvillkor, lön, pensionsvillkor mm. Men förbundets fackliga arbete handlar om mycket mer än löner och arbetsvillkor. Här bedrivs tex en omfattande verksamhet för att förbättra läkares utbildning på alla nivåer, skapa en god jordmån för forskning och främja utvecklingen av en bra och säker hälso- och sjukvård.
Läkarförbundet driver även kvalitetsfrågor tillsammans med fakulteterna, vi samarbetar med berörda myndigheter och fångar regelbundet upp studenternas egna erfarenheter. Vi påverkar målbeskrivningarna för AT och ST, har tagit fram utbildningsböcker som stöd för de yngre läkarna och arbetar även med handlingsprogram och kvalitetsinspektioner.
Genom att analysera, utarbeta egna förslag och bedriva opinionsbildning har vi inflytande på utvecklingen. Ambitionerna är höga och förväntningarna stora – och så ska det vara. Listan är lång, och det kan vara bra att summera upp den av och till för att visa våra medlemmar allt det som Läkarförbundet bidrar med. I dag när individen har ett otal erbjudanden och val att ta ställning till är det viktigt för facket att aktivt sälja in sig.
Vi måste då formulera våra budskap så att vi når alla våra målgrupper. De yngsta läkarna i dag är 80-talister, en grupp som beskrivs som individualister på ett personligt plan med fokus på att göra egna val och lita på sitt eget omdöme. Deras värderingar kommer att få stor betydelse för samhället, och vi måste förvalta deras arbetsvillkor på ett bra sätt för att slå vakt om Läkarförbundets anslutningsgrad de närmaste åren. Detta är avgörande för organisationens fackliga styrka i framtiden.
Inom Läkarförbundet finns åtskilliga unga aktiva som kan berätta varför de väljer facket. För att Läkarförbundet ska kunna attrahera unga medlemmar för framtiden måste våra yngre förtroendevalda få ta större plats. Det är viktigt både för att få representativitet och för att forma målen för arbetet utifrån vad människor upplever i dag.
Rapporten från SOM-institutet visar att förtroendet för facken är högre bland dem med svenskt medborgarskap än bland icke-medborgare, men förtroendet är högst bland dem med utomeuropeiskt medborgarskap. Sverige har många läkare med utländsk bakgrund, och för dessa kolleger är det viktigt att vi bättre tillvaratar deras intressen och ger dem utrymme att påverka innehållet i vårt arbete om vi ska kunna representera hela den svenska läkarkåren.
Politiska beslut styr under vilka former vi får arbeta som läkare i Sverige. Trots större fokus på individen kommer den enskilde att ha mycket mindre att säga till om än en stor grupp. Att påverka utvecklingen av samhällets institutionella rum och utformningen av vårdapparatens organisation kräver långt och ihärdigt arbete. Läkarförbundet har ca 39000 medlemmar och för talan för en majoritet av kåren.
Ensam är stark, heter det, men tillsammans är vi starkare. Ju fler medlemmar vi har, med desto större tyngd kan vi föra fram läkarnas synpunkter och stärka professionens ställning inom vården.
