I juni 2006 uppmärksammade Läkartidningen en i Sverige dittills okänd amerikansk senator. Vår kirurgiredaktör Jon Ahlberg lyfte fram Barack Obamas och Hillary Clintons kongressförslag att minska patientskador genom att fokusera på brister i vårdens system och processer i stället för på enskildas försumlighet eller slarv. Obamas dåvarande idé om hur patientskadorna kan minskas samtidigt som de drabbade garanteras en rimlig ersättning liknar det synsätt som flertalet svenska politiker numera omfattar.
Läkartidningen tog åter upp den nu kände Obamas sjukvårdspolitik i februari 2008. En grupp amerikanska hälsoekonomer hade jämfört hans och Hillary Clintons förslag till en sjukförsäkringsreform. Bland de många som ansåg att Obamas reform gav sämre skydd till en högre kostnad fanns Paul Krugman, nyligen utsedd till årets mottagare av ekonomipriset till Alfred Nobels minne. På områden som forskningspolitik har Obama fått ett massivt stöd av USAs Nobelpristagare, däribland flertalet medicinpristagare. Det finns goda skäl till detta. Obama vill öka anslagen till grundforskning, avskaffa hindren för stamcellsforskning samt minska byråkratin kring utveckling av ny teknologi och nya läkemedel.
Symboliskt viktiga reformer är inrättandet av rådgivande organ där meriterade forskare får nyckelpositioner och möjligheter att utveckla landets forskningspolitik. Skolor får inte längre undervisa i kreationism.
USA står för tre fjärdedelar av världens totala utgifter för medicinsk forskning, och landets inhemska efterfrågan styr mycket av utvecklingen av nya läkemedel och medicinsk teknologi.
En mer positiv syn på vetenskap och avskaffande av moraliserande ideologiska hinder i USA ger även svensk sjukvård bättre tillgång till ny kunskap. Möjligheterna att utveckla våra egna innovationer till praktiska applikationer ökar också.
