Bördan av kroniska sjukdomar ökar kraftigt i USA enligt januari/februari-utgåvan av »Health Affairs«. Situationen diskuteras i en ledare i Lancet (2009;373:185). Fyrtiofyra procent av alla amerikaner har åtminstone ett kroniskt sjukdomstillstånd, och 13 procent har tre eller fler. År 2020 räknar man med att 157 miljoner amerikaner har mer än en kronisk sjukdom.
De vanligaste tillstånden är diabetes, hypertoni och hyperlipidemi. Andra vanliga tillstånd är depression, hjärtsvikt och cancer. Huvudanledningarna till ökningen av kroniska sjukdomar är en ökande levnadslängd och en alltmer ohälsosam livsstil bland yngre och medelålders människor. Ledaren avslutar med att konstatera att kroniska sjukdomar är det största hotet mot hälsan i USA.
Även om situationen, på grund av bland annat bättre matvanor och mindre andel fattiga människor, är gynnsammare i Europa än i USA, är de nämnda kroniska sjukdomarna vanliga även här. Vad kan vi då förvänta oss av framtiden? Trender i USA brukar ju efter en tid upprepa sig på den här sidan Atlanten.
Jag tror att vi har möjligheter att hindra en kraftig ökning av kroniska sjukdomar genom ett fortsatt bra förebyggande arbete som börjar tidigt – redan från graviditeten och genom spädbarnsåldern till skolåldern. En jämfört med situationen i USA mer jämlik och för alla tillgänglig hälso- och sjukvård är en mycket betydelsefull faktor.
Dock finns en paradox. Genom preventiva åtgärder och förbättrad behandling av akuta sjukdomstillstånd kommer vi oundvikligen att få fler äldre människor som kommer att ha kroniska sjukdomar av olika slag. Behovet av sjukvård i stort kommer med all sannolikhet inte att minska genom en bra förebyggande behandling – bara förskjutas till en för individen högre ålder. Och det är ju så vi vill ha det!
