Den helt dominerande läkemedelsfrågan just nu är omregleringen av apoteksmarknaden. Vi möts dagligen av rubriker om sparkade generaldirektörer, nyckelpersoner som rekryteras hit och dit, spelet om handelsmarginalerna och strider kring kompetenskraven för läkemedelsansvariga.
Bakom bruset av omregleringen pågår flera andra processer av betydelse inom läkemedelsområdet. EU-kommissionens stora så kallade läkemedelspaket som presenterades i december förra året är en sådan process.
Det främsta syftet med paketet är att stimulera den europeiska läkemedelsmarknaden, även om det också finns ambitioner att öka säkerheten kring läkemedel. Paketet omfattar lagförändringar inom tre områden. Det första är förfalskade läkemedel. Kommissionen föreslår att vissa grupper av läkemedel ska plomberas och förses med en särskild produktkod.
Det andra området är farmakovigilans. I förslaget ingår en ny vetenskaplig kommitté med uppgift att bland annat fokusera på läkemedelssäkerhet.
Det sista området anger hur läkemedelsföretag ska få sprida information till allmänheten om receptbelagda läkemedel. Kommissionen föreslår att reklam fortfarande ska vara förbjudet. Läkemedelsföretagen ska dock få göra information om sina läkemedel tillgänglig för allmänheten på olika sätt.
För Läkarförbundet är det främst lagförslagen på det sistnämnda området som är problematiska. Det viktigaste för alla reformer måste vara att först och främst tillgodose patientsäkerheten.
Vår utgångspunkt är att patienten i regel behöver mer information än enbart den som ges kring enskilda preparat. Hon eller han bör utifrån sin unika situation få kunskap om alla relevanta läkemedelsalternativ och andra behandlingsinsatser. Förskrivande läkare är den enda som kan ge denna heltäckande information. Sedan kan patienterna naturligtvis med fördel söka information kring sjukdomar och läkemedel från andra källor.
Centralt är att informationen som finns tillgänglig är objektiv och av hög kvalitet. Det är främst här förbundet ser svagheterna med kommissionens förslag. Ingen kontrollerande instans kan i förväg ordentligt särskilja företagens information från marknadsföring. Här finns en uppenbar risk att industrin vinklar informationen för att sälja mer. Troligt är också att direktinformationen till allmänheten inriktas på nya läkemedel. Trycket skulle då öka för snabb introduktion och bred förskrivning av läkemedel med begränsade säkerhetsdata.
En ökad harmonisering inom EU borde främst borga för att det finns en likvärdig oberoende information tillgänglig i samtliga EU-länder.
Läkemedelspaketet diskuteras nu i både Europaparlamentet och Ministerrådet. Förhoppningsvis driver man åtminstone från svenskt håll den kritiska linje som förbundet och många andra aktörer gjort till sin.
En annan central process som pågår är framtagandet av elektroniska expeditionsstöd inom ramen för det så kallade DUR-projektet (Drug utilisation review). Planen är att elektroniskt förskrivarstöd ska vara infört på alla apotek i samband med att omregleringen av apoteksmarknaden som träder i kraft vid halvårsskiftet 2009. Det gäller både de som fortsätter i Apoteket ABs regi och de som säljs till andra aktörer.
Även här finns det skäl att dra öronen åt sig. Systemet har utvecklats av Apoteket ABs nya servicebolag i ett (av bl a Datainspektionen kritiserat) samarbete med det amerikanska företaget Medco. Det är alltså ett amerikanskt system som importerats – och som går ut på att alla recept ska granskas vid expeditionstillfället och slå larm när olika typer av felmedicinering indikeras.
I USA finns tillgång till relevanta journaldata via försäkringsbolagen, vilket är en förutsättning för att systemet ska hålla måttet. Den svenska varianten får endast tillgång till den begränsade mängd data som finns på recepten. Risken är uppenbar att vi sjösätter ett system som vid uthämtningstillfället varnar för allt, skrämmer upp patienten i onödan och sätter en kil i relationen mellan patienten och behandlande läkare.
Förbundet menar att de 30 mkr som satsats i DUR-projektet hellre borde investerats i hälso- och sjukvårdens datasystem i syfte att skapa den läkemedelsjournal som Läkarförbundet propagerat för i närmare tio år.
