Övervikt är ett problem som från folk­hälso­synpunkt börjar bli lika allvarligt som rökning, enligt en svensk studie, utgången från data erhållna vid mönstring, som nyligen publicerats elektroniskt i BMJ.
I förra veckans nummer av New England Journal of Medicine presenterades en randomiserad studie som jämförde 4 kostregimer med olika andel fett- (20 eller 40 procent), protein- och kolhydratinnehåll.
Till skillnad från flera andra studier hade denna studie relativt lång uppföljningstid, 2 år. Det var ingen skillnad i viktnedgång mellan de olika dieterna.
Resultaten kommenteras i en ledare (N Engl J Med. 2009;360(9):923-5) av Martijn Katan som påpekar en del svagheter med studien, bland annat att följsamheten till kostråden var rätt låg och avtog med tiden. Den viktigaste synpunkten som han framför är dock att det behövs ett helt nytt paradigm för att tackla den tilltagande fetmaepidemin. Det är inte kostens innehåll och vidare studier av detta utan radikala beteendeför­ändringar som krävs, anser Katan.
Ett exempel som anförs är de goda franska erfarenheterna av att få skolbarn att röra sig mer och äta vettigare som nu lett till projektet EPODE (Ensemble, prévenons l’obésité des enfants). Projektet genomförs nu i 200 städer i Europa. Liksom koleran på sin tid är fetma ett så stort problem att det inte kan lösas individuellt; i stället krävs insatser på samhällsnivå.

För egen del äter jag nog ändå gärna en semla understundom men försöker se till att röra mig som kompensation. Min uppfattning är att det nog är relativt sekundärt var kalorierna på intäktssidan kommer från så länge man ser till att balansera med tillräcklig kaloriförbrukning!

»Liksom koleran på sin tid är fetma ett så stort problem att det inte kan lösas individuellt, i stället krävs insatser på samhällsnivå.«