Den 1 juli tog Sverige över ordförandeskapet i EU. Svenska regeringen leder och driver arbetet i EU:s ministerråd under det kommande halvåret. Flera viktiga frågor som rör hälso- och sjukvård ärvs från tidigare ordförandeskap. Dessutom sätts några nya frågor på agendan. I Sverige kommer det att anordnas flera konferenser och möten under hösten för att belysa dessa spörsmål. Första veckan i juli anordnades ett hälsoministermöte där socialminister Göran Hägglund presenterade den svenska dagordningen.
Förhandlingarna om patienters rättigheter vid vård i annat EU-land fortsätter exempelvis efter ett förslag som presenterades av EU-kommissionen i juli 2008. EG-domstolen har tidigare avgjort att hälso- och sjukvårdstjänster ska omfattas av fri rörlighet på samma sätt som övriga tjänster inom EU.
Läkarförbundet är positivt till kommissionens förslag. Vi anser att patienten ska kunna söka vård i vilket EU-land som helst, utan att det ska krävas förhandstillstånd för vård som omfattas av det offentliga åtagandet. Kostnaden ska inte bli högre än kostnaden i det egna vårdsystemet. Förslaget är bra och rimmar väl med hälso- och sjukvårdslagen. Kravet att det ska handla om evidensbaserade behandlingar täcks in.
Frågan bereds nu av det svenska ordförandeskapet inför beslut i ministerrådet. Parlamentet, som har behandlat direktivet en första gång, gjorde ett stort antal förändringar. En av de hetare frågorna verkar vara den om förhandstillstånd. I förslaget finns öppningar för system med förhandstillstånd för viss sjukhusvård.
Flera länder vill dock ha större möjligheter att införa detta krav, vilket vore olyckligt och försvårande för patienterna. Ett annat problem är att länderna inte har kunnat enas om någon bra gemensam definition av sjukhusvård. Risken finns därmed att möjligheten att söka vård utomlands skiljer sig åt mellan olika länderna, eftersom förhandstillstånd kopplas till sjukhusvård.
Vår förhoppning är att Göran Hägglund får igenom förslaget och att de kompromisser som krävs inte gör direktivet urvattnat.
Sverige fortsätter också att driva det så kallade läkemedelspaketet. Ett paket som innehåller tre förslag från kommissionen. Det handlar om att förbättra rapporteringen av biverkningar, förhindra att förfalskade läkemedel når allmänheten samt göra det möjligt för läkemedelsföretag att informera om receptbelagda läkemedel till allmänheten.
I juli anordnades en konferens för att öka det europeiska samarbetet om uppföljning av effekterna av läkemedel. Ett resultat av mötet blev att Sverige ska initiera ett pilotprojekt på EU-nivå som innebär att samla in data om läkemedelseffekter.
En viktig fråga för Läkarförbundet och den europeiska läkarorganisationen CPME är möjligheter för läkemedelsföretag att informera om receptbelagda läkemedel till allmänheten. Det är den behandlande läkaren som ska stå för den huvudsakliga informationen om läkemedel.
Patienten måste utifrån sin unika situation få information om olika behandlingsmöjligheter, såväl olika läkemedel som andra behandlingsinsatser, och göras delaktig i beslutsprocessen. Utöver den information som ges vid patient–läkarmötet ska patienten naturligtvis kunna söka och få mer information om sin sjukdom och om läkemedel. Väsentligt är då att informationen är objektiv och av hög kvalitet.
Det är svårt att se, även om det är kommissionens utgångspunkt, hur det ska gå att skilja information från marknadsföring om läkemedelsindustrin tillåts direktinformera patienter. Vi vill slippa se reklam för receptbelagda läkemedel i Europa, exempel från andra länder avskräcker.
Ytterligare en läkemedelsfråga gäller antibiotikaresistens. De föregående ordförandeskapen har fokuserat på effektiv användning av antibiotika och förebyggande och kontroll av infektioner som uppstår och sprids inom sjukvården. Sverige ska nu hitta möjliga drivkrafter för att nya verksamma antibiotika ska utvecklas.
Läkarförbundet drog ett strå till stacken genom att arrangera ett välbesökt seminarium om antibiotikaresistens i Almedalen den 1 juli.
En av de frågor som socialministern framhöll under mötet i juli var vikten av att EU-länderna samarbetar kring utvecklingen av e-hälsa. Organisationer från tolv medlemsstater har tillsammans med kommissionen startat ett treårigt projekt kallat epSOS. Projektet, som leds av SKL, ska etablera en europeisk patientöversikt som gör den mest vitala informationen tillgänglig vid akut och planerad vård i annan medlemsstat. Men det gör det också möjligt att skicka e-recept över nationsgränserna.
Läkarförbundet arbetar för att den mest adekvata informationen ska göras tillgänglig och se till att patienternas integritet inte äventyras.
Även om Sverige ligger före många europeiska länder när det gäller IT finns fortfarande stora nationella brister. Exempelvis kvarstår många hinder innan den nationella IT-strategin är realiserad. Svenska läkare kan vittna om de brister som datajournalerna fortfarande har, nu krävs det krafttag för att lösa dessa.
