Regeringen har aviserat en höjning av studiemedlen. En student som har fullt studiemedel ska få 352 kronor mer varje månad efter nyår. Det är ett välkommet tillskott, men för lite pengar i en alltför tunn plånbok.
Sveriges förenade studentkårer har beräknat att studiemedlet skulle behöva höjas med 900 kronor i månaden för att studenters ekonomi ska gå runt. I dag är totalbeloppet för en månads studier 7 820 kronor.
Sju av tio studenter på universitet och högskolor har studiemedel. Endast var femte student upplever att studiemedlen helt täcker levnadskostnaderna under studie­tiden. Nästan hälften bedömer att studiemedlen inte alls räcker för att täcka omkostnaderna.
Under många år har studiemedlen halkat efter prisutvecklingen. Det beror framför allt på att boendekostnaderna, en särskilt stor del av just studenternas utgifter, har ökat mer än andra priser. För att inte ständigt halka efter i prisutvecklingen har Saco Studentråd tillsammans med Nordnet tagit fram ett studentprisindex som Centrala studiestödsnämnden borde följa. Ett index som motsvarar studenternas köpmönster med bland annat procentuellt hög boendekostnad.

I sitt remissvar över betänkandet ”Stärkt stöd för studier” anser Läkarförbundet att den föreslagna förlängningen av tiden för studiemedel till sju år är något positivt. Men som skäl att kunna slutföra en utbildning borde det också ges möjlighet till dispens för studiemedel längre tid än sju år.
Kraven på studieresultat för att få studiemedel föreslås bli högre. Utöver de särskilda skäl och personliga förhållanden som kan ge dispens från kraven behöver också hänsyn tas till studiebelastning på olika typer av utbildningar, exempelvis då det finns en hög närvaroplikt i kombination med stort behov av egen inläsning.
Studenternas ekonomiska planering skulle underlättas om studiemedlet betalades ut månadsvis och i efterskott. En anledning är att de flesta utgifter är månatliga och lönen från feriearbeten också betalas ut månadsvis och i efterskott.
Så länge studiemedlet inte täcker beräknade utgifter skulle studenter behöva få fortsatta möjligheter att få bostadsbidrag, och då inte enbart för personer under 29 år eller med barn. Studiemedlets lånedel borde inte räknas in i beräkningen.
Regeringen föreslår också att fribeloppet för en heltidsstudent ska höjas från dagens 107 000 kronor till cirka 136 400 kronor från den 1 januari 2011. Det innebär att en student skulle kunna tjäna cirka 23 500 kronor per månad under två sommarmånader. Dessutom jobba en del helger med en lön upp till 8 900 kronor per månad, utan att det minskar studiemedlen.
En höjning av fribeloppet är bra. Vi vill dock helt slopa fribeloppet.
I dag beräknas fribeloppet per kalenderhalvår. Ett fribelopp borde endast omfatta de nio månader studiemedel utbetalas.
Reglerna för sjuk- och föräldrapenning för studenter är svårbegripliga och borde förbättras. Utredningens förslag om möjlighet till både studiemedel och sjukersättning på deltid ökar flexibiliteten för individen, vilket är positivt. Vid utformning av en modell för beräkning av sjukpenninggrundande inkomst är det viktigt att det tas hänsyn till studenternas särskilda situation.
För dem som studerar utomlands borde studiemedelssystemet baseras på euro och på de faktiska levnadsomkostnaderna i utbildningslandet. På så sätt skulle studenterna komma till rätta med de problem som uppstår när valutakurserna svänger.