Klimatfrågan är i allra högsta grad aktuell, inte minst bland världens toppolitiker. En aspekt på frågan nämns inte ofta i sammanhanget. Det gäller de hälsoeffekter som klimatförändringarna ger.
Inför FN:s klimatmöte i Köpenhamn i december är det angeläget att världens ledare uppmärksammar även denna aspekt. Läkarkåren kan bidra till att lyfta fram kopplingen mellan klimat och hälsa.
FN:s internationella klimatpanel (IPCC) har identifierat en rad hälsorelaterade effekter av klimatförändringarna. Att det blir fler sjukdomar, skador och dödsfall till följd av värmeböljor, översvämningar, stormar och extrem torka.
Högre temperaturer kommer exempelvis att ändra utbredningen av vissa vektorburna sjukdomar såsom malaria. Redan i dag dödar dessa sjukdomar cirka en miljon människor årligen. Barnen är de som drabbas mest.
Klimatförändringarna innebär likaså en ökad social och hälsomässig ojämlikhet till följd av natur­katastrofer, större ökenområden och försämrade jordbruksförhållanden. Problem som leder till ökad malnutrition som resulterar i sjukdomar; inte minst påverkas barns utveckling och tillväxt.
Kvalitet och kvantitet av färskvatten minskar på grund av ökad inblandning av saltvatten beroende på stigande havsnivåer. Genom sämre tillgång till rent vatten ökar diarrésjukdomar.
Kardiovaskulär morbiditet och mortalitet associerat till högre halter av marknära ozon ökar också.
IPCC noterar att klimatförändringarna även medför marginella fördelar. Till exempel kommer färre att dö av kyla. Dessa fördelar kommer dock aldrig i närheten av att väga upp de negativa effekterna av stigande temperaturer världen över, speciellt inte i utvecklingsländerna.
World Medical Association (WMA) har under ett drygt år arbetat med frågan om klimatförändringarnas hälso­effekter. Vid sitt möte i New Delhi i oktober i år antog generalförsamlingen en ny policy med namnet »WMA Declaration of Delhi on Health and Climate Change« (finns på WMA:s webbplats, ).
Policyn pekar ut en mängd åtgärder som läkar­organisationer och enskilda läkare kan vidta för att minska klimatförändringarnas negativa inverkan på människors hälsa. WMA framhåller även behovet av ökad forskning om sambandet mellan klimat och hälsa.
För att på ett effektivt sätt kunna möta klimat­hotet och dess hälsoeffekter, är det nu mycket viktigt att det sluts ett tillfredsställande klimatavtal vid FN:s kommande klimatmöte.
WMA och dess medlemsorganisationer, däribland Läkarförbundet, uppmanar sina respektive regeringar att inse de allvarliga hälsohoten och använda dessa som argument i klimatförhandlingarna för att nå en överenskommelse i Köpenhamn i december.
Politikerna måste hitta mekanismer för att minimera skador och ojämlikheter i hälsa som globalt är associerade med klimatförändringarna.
WMA konstaterar att klimatförändringarna medför ökade ojämlikheter i hälsa och rekommenderar därför att överförda resurser till utvecklingsländer ska inkludera medel öronmärkta för att stärka hälso­systemen.

Läkare har ett särskilt ansvar att arbeta för en bättre miljö som gynnar hälsan, exempelvis rätten till rent vatten och avlopp för alla. Dessutom bör vi agera för att minska miljöpåverkan från medicinska aktiviteter, till exempel utsläpp av läkemedel.
Som individer uppmanas vi alla att minska vår miljöpåverkan. Till läkarens uppgift hör att stödja patienter i att ändra sina vanor så att deras hälsa förbättras, samtidigt som miljöpåverkan minimeras. Ett bra förslag är att lämna bilen hemma och i stället ta bussen eller cykeln eller gå till jobbet.
Läkare bör också bidra till att sprida information till allmänheten om hur klimatförändringarna påverkar hälsan och hur vi kan såväl minska klimat­påverkan som bättre anpassa oss till förändringen.