När ortopedkliniken vid Norrlands universitetssjukhus i Umeå införde obligatorisk rökavvänjning inför planerade operationer höjde en del på ögonbrynen. Vissa tyckte det var diskriminerande och kränkande. Ortopederna menade tvärtom att det var för att hjälpa patienterna.
Flera studier visar nämligen att patienter som röker löper större risk att drabbas av komplikationer efter en operation. Rökstopp inför vissa operationer kan så mycket som halvera komplikationsrisken. Detta är en kunskap som gör det oetiskt att inte försöka få patienterna rökfria inför ingrepp.
Precis som vi strävar efter att patienter ska vara infektionsfria och ha diabetes och blodtryck välreglerade bör vi hjälpa patienterna att bli rökfria inför operationer. Även om det skulle innebära lite längre väntan på operation, uppvägs detta av en högre säkerhet för patienten.
År 1946 undersöktes för första gången andelen rökare bland svenskar. I den vuxna befolkningen rökte 50 procent av männen och 9 procent av kvinnorna. Ungefär samma andel rökare som i dag är vanligt i utvecklingsländer.
Förra året uppgav 11 procent av männen och 13 procent av kvinnorna i Sverige att de rökte dagligen. Rökning är betydligt mera utbredd i socialt utsatta grupper. Det är också en av de största orsakerna till skillnader i hälsa mellan olika grupper. Rökningen bidrar även till skillnader i hälsa mellan regioner och kommuner.

Enligt Folkhälsoinstitutet är tobaksbruket i dag den största enskilda orsaken till sjukdom, lidande och förtida död i Sverige. Bruket av tobak klassas som vårt största enskilda folkhälsoproblem och beräknas kosta samhället 30 miljarder kronor per år, eller 6,7 procent av de totala samhällsekonomiska kostnaderna för samtliga sjukdomar. Uppskattningsvis avlider årligen 6 600 människor i förtid på grund av rökning.
Att rökning ger ökad risk att drabbas av komplikationer efter kirurgi torde därför inte vara någon överraskning. Trots det är rökavvänjningsprogram ingen självklar del av förberedelsen inför operationer.
Att informera patienter om risker och uppmana individen att sluta röka är angeläget men räcker ofta inte hela vägen. Nikotinberoendet är starkt; därför är det viktigt att patienter får stöd och hjälp.
Helst ska rökare fimpa flera veckor före en operation – men nya studier visar också på jämförbara postoperativa resultat om patienten kan stödjas till rökfrihet under veckorna efter en akut operation.

Som läkare har vi en nyckelroll i att informera patienterna. Vi utformar vårdprogram och gör aktiva prioriteringar i vården. Rökavvänjning inför operation är ett angeläget område att prioritera.
Rökavvänjning är också kostnadseffektivt. Danska studier visar att number needed to treat (NNT)är så lågt som fem. Denna siffra beskriver hur många patienter som måste behandlas under en bestämd tidsperiod för att en av dem ska undgå till exempel att drabbas av sjukdom eller avlida.
Alla lyckas emellertid inte att bli rökfria inför en operation. Vid vissa tillstånd kan det vara svårare, till exempel vid psykisk sjukdom. Det kan också vara så att vissa ingrepp av akut eller allvarlig natur, exempelvis canceroperationer, inte kan skjutas upp. Då väger behovet av ett ingrepp tyngre än risken för komplikationer.
De patienter som inte slutar röka kan således inte nekas behandling. Däremot är det fördelaktigt att, när det är möjligt, skjuta upp en operation i väntan på ett framgångsrikt rökavvänjningsstöd.
Denna typ av ofta svåra och komplexa avvägningar mellan risker och möjliga vinster är en del av läkares dagliga arbete. Alla faktorer som påverkar behandlingsresultaten behöver vägas in för att patienten ska må så bra som möjligt.
Patienter med olika förutsättningar behöver olika insatser. Många behöver mycket stöd – andra mind­re.
Vi läkare har en viktig roll när det gäller att informera våra patienter om risker och arbeta för att det ska finnas rökavvänjningsprogram. Socialstyrelsens kommande riktlinjer för tobaksavvänjning kommer att ge oss stöd.
Alla patienter kommer inte att lyckas, men alla bör erbjudas hjälp att sluta röka.