För några veckor sedan beslutade regeringen att entlediga nämnden för läkemedelsförmåner på Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV. I direkt anslutning tillsattes en ny nämnd. Den nya nämnden har färre ledamöter och en annorlunda sammansättning än dess föregångare.
TLV har under sin ganska korta existens lyckats skapa en bra struktur för bedömning av läkemedel, både vad gäller nyintroduktion och genom terapigruppsarbeten. Dessutom har verket haft en bra förankring i vardagssjukvården genom att ett antal kliniskt aktiva förskrivare ingått i nämnden. Förhållandet har gjort att även obekväma beslut kunnat motiveras och accepterats.
Viktigast har varit att myndigheten, genom den breda förankringen, tillgodosett behovet av ett sammanvägt oberoende. Den nya nämndens sammansättning är inte lika tydlig vad gäller detta. Nu finns en tydligare viktning av representanter från sjukvårdshuvudmännen.
Varken på TLV:s kansli eller i nämnden är vardagsförskrivare representerade. Detta kan leda till att beslut framöver inte upplevs som oberoende myndighetsutövning. Risken finns att överklaganden blir vanligare.
Nämndens nya sammansättning leder också till frågan vad regeringen framöver ser som TLV:s roll. Nämnden för läkemedelsförmåner lyfts ofta upp internationellt som ett föredöme inom det svåra området hälsoekonomisk bedömning av nytta kont­ra kostnad. Det vore olyckligt om arbetet nu får annat fokus.
Vi hoppas att TLV får fortsätta utvecklas i förutvarande riktning och bli en mall för införande av en behandlingsförmånsnämnd. En nämnd som på sikt kan komma till rätta med de olikheter i behandlingar för samma åkommor som erbjuds i skilda delar av Sverige.