Den digitala revolutionen påverkar oss alla, och nya teknologier ger nya möjligheter i sjukvården. Den hastighet med vilken denna utveckling sker lämnar dock inte alltid utrymme för etisk reflektion. Teknikens möjligheter kan fa­scinera såväl patienter som läkare, men risken är att etiken inte hinns med.
Årets etikdag, den 9 november, arrangeras som tidigare gemensamt av Svenska Läkaresällskapet och Sveriges läkarförbund. Vi tar i år upp ett antal nya fenomen och frågeställningar i vården, som formats utifrån nya digitala teknologier.
Det är viktigt att stanna upp för att reflektera kring vilka möjligheter som cyberrymden erbjuder, men också identifiera potentiella etiska risker som vi bör vara uppmärksamma på.
En av de centrala frågorna är om ny teknologi kräver en ny etik eller om den gamle Hippokrates ännu duger som utgångspunkt. Vi vet att även etiska principer måste tolkas och omtolkas utifrån nya historiska och sociala förutsättningar.

Det är därför inte möjligt att enbart tillämpa den klassiska medicinska etiken på den nya teknologin, då dagens möjligheter och faror inte kunnat föresväva de gamla grekerna.
Å andra sidan bör den traditionella synen på relationen mellan läkare och patient i sina principiella drag ligga fast, oavsett den tekniska utvecklingen. En sådan princip är kravet på sekretess och integritet. Patienten ska känna sig trygg i att den information som lämnas till läkaren inte utan vidare förs vidare. Framför allt inte om detta sker utan patientens vetskap.
De nya gränslösa journalerna som samlar all tillgänglig information kring patienten har ett stort värde sett ur ett patientsäkerhetsperspektiv. Men det är viktigt att patienterna ges möjlighet att spärra känslig information på ett enkelt sätt.
En annan utveckling som behöver diskuteras är medicinsk kommunikation på nätet i form av bloggar, twittrar och liknande fenomen. Det är numera mycket enkelt att omedelbart publicera och kommentera också vårdrelaterade händelser.
Men är det okej att läkare bloggar om sina erfarenheter under det senaste jourpasset? Eller att läkare är vän med sina patienter på facebook? Vi behöver diskutera såväl var läkarens gränser bör gå i detta avseende som var gränserna för patientens rättigheter bör gå.
Tveklöst har utvecklingen för att stärka patientens inflytande i vården varit positiv. Om den medicinska etiken i sjukvården tidigare huvudsakligen drivits av paternalism som grundläggande princip, så har betoningen av patientens autonomi nu blivit ett tongivande begrepp. Frågan är emellertid om detta är den enda lösningen på relationen mellan läkare och patient.
Kanske finns det en tredje väg, i form av delaktighet, som bör vara målet i relationen mellan läkare och patient.
Mötet i vården kan i detta perspektiv ses som ett möte mellan läkaren som är expert på sjukdomar och patienten som är expert på sig och sitt liv. I samförstånd och dialog kan en situation med delaktighet som ledande princip uppstå.
Ett möte mellan läkare och patient bör, i vår nya digitala tid, präglas av ömsesidighet, förtroende och samarbete. Detta förutsätter att vi slår vakt om viktiga principer för en sådan delaktighet som båda parter respekterar.
Integritet, sekretess och förtroende kräver att vi använder de nya digitala redskapen med omdöme och reflektion.
Årets etikdag ska filmas. Om du inte har möjlighet att närvara kan du senare följa diskussionen på Läkaresällskapets och Läkarförbundets webbplatser.