Sedan årsskiftet har vi en ny patientsäkerhetslagstiftning som tar fasta på en systematisk, snarare än repressiv kultur när det gäller
patientsäkerhet. Skuldbeläggandet av enskild sjukvårdspersonal ersätts av ett mer resultatinriktat kvalitetsarbete där mänskligt lidande och onödiga sjukvårdsutgifter förhoppningsvis minimeras. Via ett öppet tankesätt ska fel och »nästan fel« identifieras, i syfte att förhindra nya och upprepade fel.
Ett systematiskt patientsäkerhetsarbete måste byggas på fundamenten öppenhet, ärliga ambitioner att förbättra samt meddelarfrihet. Friheten att meddela sina misstankar om risker samt förslag om förbättringar av rutiner, utan att riskera att drabbas av påföljder, borde vara normen inom all offentligt finansierad sjukvård. Detta för att patientsäkerheten ska kunna värnas fullt ut, men även för att samhällets – i sjukvården – nedlagda ekonomiska resurser ska användas på bästa sätt. En förutsättning är då att det finns en organisation som klarar av budskapet. En organisationskultur som förmår lyssna, händelseanalysera och ha kraft att ändra rutiner.

Trots den grundlagsskyddade meddelarfriheten möter tyvärr Läkarförbundet alltför ofta medlemmar som, med patientsäkerheten för ögonen, har påtalat missförhållanden och som därefter drabbats av repressalier. Som en del av förbundets engagemang i de här viktiga frågorna har vi följt den parlamentariskt tillsatta Yttrandefrihetskommitténs arbete. Kommittén har lagt ett flertal förslag som Läkarförbundet i sina remissyttranden ställt sig positivt till. Den 1 januari 2011 trädde också nya regler i grundlagen i kraft som är värdefulla och utgör viktiga steg i riktning mot att stärka den anställdes skydd mot inskränkningar i meddelarfriheten. Det gäller en utvidgning av det straffbara området för brott mot reglerna om repressalieförbudet till att gälla såväl landsting och kommuner som kommunalt ägda bolag.
Samtidigt saknar vi tyvärr fortfarande förslag som rör meddelarfrihet för anställda hos privat drivna, men offentligt finansierade, vårdverksamheter. Privat drivna vårdverksamheter har blivit allt vanligare, och efter att den nya lagregleringen om vårdvalssystem införts står det klart att den privat drivna vården kommer att utgöra en allt större del av primärvården i landet. I vårdvalssystemen bedriver privata verksamheter offentligt finansierad vård, med i stora delar samma förutsättningar som de offentliga vårdverksamheterna. Det är inte rimligt att så stora skillnader ska råda mellan anställda inom olika delar av den offentligt finansierade vården, vilket är fallet med nuvarande lagstiftning.
Läkarförbundet står fast vid att lagstiftningen skyndsamt måste ändras! De skillnader som fortfarande föreligger mellan anställda i offentlig sektor och i privat sektor när det gäller meddelarfriheten och därmed möjligheterna att påtala brister i vården är inte acceptabla.
Under 2011 kommer Yttrandefrihetskommittén att arbeta vidare, bland annat med förslag om enskilda personers ställning – i förhållande till medieföretag – när de utsätts för brott i medierna. Uppdraget ska redovisas till regeringen senast den 20 december 2011. Här och i övriga yttrandefrihetsrättsliga frågor finns all anledning för Läkarförbundet att fortsätta sin bevakning.

En av Läkarförbundets viktigaste uppgifter är att stödja våra medlemmar individuellt, både på lokal och på central nivå. Vi kommer fortsätta att ge så mycket individuellt stöd, information och rådgivning som möjligt när en medlem vänder sig till oss angående frågor som rör arbetet.
Det gör vi bland annat via förbundets medlemsrådgivning, som kan sägas vara medlemmarnas »sambandscentral« för råd och stöd från kansliets samlade expertfunktioner: arbetsliv och juridik, politik och profession, press och kommunikation med flera.