Trötta men inspirerade är vi tillbaka från Almedalen, där vi i år hade svårt att välja mellan drygt 1 400 evenemang. Läkarförbundet arrangerade fyra mycket välbesökta symposier och deltog i ett tjugotal andra.
Ett av våra symposier handlade om Björn Ramels nya bok »Läkare utan vapen«, om antibiotikaresi­stensens effekter. Ett annat hette »IT i vården – klarar patientjournalen alla krav?« och rörde villkor för dokumentation och kvalitetsregistrering inför kommande föreskrifter.
Årets sjukvårdsdiskussioner handlade i övrigt bland annat om vårdpolitik, äldrevård och läkemedel. Intresset verkade ha falnat för vården och välfärdens framtida finansiering, fjolårets stora ämne, där många då bekände sig medvetna om vikten av en bred diskussion. Ekonomiprofessorn vid Harvard, David Cutler, rådgivare bakom Hillary Clintons och Barack Obamas sjukvårdsreform Affordable care act (ACA), höll dock ett lysande föredrag om västvärldens, och inte minst USA:s, sjukvårdsutmaningar framöver. Han varnade för effekterna på folkhälsa och socioekonomi om konservativa krafter får råda och bävade inför 2 augusti, då spelet om budgettak sätter ribban för ACA:s överlevnad.

När jag i midsomras gästade amerikanska läkarförbundets årsmöte diskuterades det intensivt om man skulle ställa sig bakom den obligatoriska försäkringsanslutning som ACA kräver. Efter fyra timmars argumenterande om solidaritet kontra konstitutionell frihet röstade där 60 procent av delegaterna för förslaget, 40 procent röstade emot!
Cutler sa sig vara imponerad och avundsjuk på såväl våra sjukvårdssystem som vårt VM-lag i fotboll. Han var också övertygad om att vi, i likhet med hela västvärlden, måste fundera över vem som ska betala räkningen nästa omgång.
Denna fråga fanns under ytan på det 40-talistperspektiv som Almedalen bjöd på i år. »Människan har inte ett bäst före-datum«, föreläste nypensionerade Bodil Jönsson på elegant vis. Hur äldrevårdsmiljarderna ska fördelas diskuterades under flera symposier. Intressant ur ett sjukvårdseffektivitetsperspektiv men också av intresse för dem som närmar sig pensionsåldern.
I vimlet av särintressen i Almedalen kunde debatten om jämlik vård trots allt hävda sig. Baksidan av vår nuvarande vårdgaranti diskuterades på flera ställen. Undanträngningseffekter i neurosjukvården påvisades, och vårt eget symposium »Vi behöver en bättre vårdgaranti« beskrev hur hänsyn bör tas till medicinska prioriteringar. Det avslutades med att moderatorn Bengt Westerberg namngav symposiets konsensus »Almedalsöverenskommelsen«, vilket innebär att vi med framtida vårdgarantier ska söka stimulera samordnade vårdprocesser och prioritera våra medicinska insatser att omfatta såväl botbara som livslånga sjukdomar.
Ett annat hett ämne var utvidgat vårdval, där förbundet också hade ett symposium. Stockholm och Halland är i full färd med att utvidga vårdvalen till att – förutom primärvård – omfatta även specialiserad öppenvård. Villkor och förutsättningar är viktiga för genomförandet. Anders W Jonsson (C), ledamot i Socialutskottet, berättade hur man skrinlagt planerna på att lagstifta om det utvidgade vårdvalet. I stället vill man ha fritt fram för experiment och nytänkande och tänker »elda på med stimulansmedel«. Mats Eriksson (M), ordförande i Hallands landstingsstyrelse och i SKL:s sjukvårdsdelegation, »hade en tom regelbok« och ville i stället satsa på uppföljningar. Han talade om landstingens framtida roll som kvalitetskontrollant snarare än producent.
Vid ett annat symposium i samma ämne sa professor Johan Calltorp att behovet av att detaljstyra vårdvalet enkelriktar och minskar innovationskraften. Han ansåg att politiker kladdar för mycket i produktionen. Fokus ska ligga på kvalitetskontroll, och »politiken« bör dra sig tillbaka till de ideologiska frågorna och lämna arenan fri för kunniga tjänstemän och professionen. Han fick medhåll av ekonomie doktor Mattias Lundbäck från Ratio, som före­slog att ersättningarna skulle utgå via en individbaserad försäkring i primärvården, med tillägg för vårdtyngd och offentliga tillskott för extrema kostnader. Se där, något att fundera på under sommaren!

Almedalsveckan har många symposier att välja mellan. Möten där vi kan finna inspiration och sprida förbundets idéer. Intressanta tankar och förslag erbjuds till försäljning överallt. Många sätt att utveckla nya kontakter uppstår i mingel över kaffe eller rosévin. I Almedalen gäller det att välja, sälja och svälja!
God sommar tillönskas!