I måndags presenterades ett upprop för mänskliga rättigheter med kravet att ge alla människor rätt till vård. Läkarförbundet är en av 42 organisationer som undertecknat uppropet och ingår i nätverket som kallar sig Rätt till vård-initiativet.
I uppropet krävs att regeringen slutar förhala asylsökandes och papperslösa människors rätt till subventionerad vård. Sedan ett halvt år finns nämligen det underlag som regeringen sagt sig behöva för att fatta beslut i frågan.
I maj presenterades den statliga utredningen »Vård efter behov och på lika villkor – en mänsklig rättighet«, SOU 2011:48. Helt i enlighet med de internationella konventioner som Sverige förbundit sig att följa föreslår utredaren Erna Zelmin att papperslösa och asylsökande ska få samma rätt till sjukvård som personer folkbokförda i Sverige.
Trots att utredningen borde ha skickats ut på remiss för länge sedan har ännu inte något skett. För varje dag som går lider människor i behov av vård i onödan i vårt land. Att obstruera genom politisk passivitet i denna – ofta livsavgörande – fråga är inhumant och ovärdigt Sverige.
Vi har ivrigt väntat på att få lämna våra synpunkter på denna mycket gedigna utredning. Att regeringen skulle runda sedvanliga principer och aldrig skicka utredningen på remiss har gjort oss förvånade och besvikna.
Moderaterna har via migrationsministern krävt mer kostnadsberäkningar och konsekvensanalys. Detta krav ställs trots att en ekonomisk analys av Institutet för hälso- och sjukvårdsekonomi (IHE) ingår i utredningen och trots att regeringen i våras träffade ett ramavtal tillsammans med Miljöpartiet som av många uppfattades skulle ge papperslösa rätt till vård.
Papperslösa och gömda flyktingar tillhör de mest utsatta grupperna i samhället. Det är människor som internationella lagar om mänskliga rättigheter är avsedda att skydda. Konventioner som Sverige ålagt sig att följa men hittills valt att ignorera. Jämte Österrike är Sverige sämst bland undersökta länder på att följa internationella konventioner inom detta område. För detta har Sverige fått skarp kritik vid upprepade tillfällen av bland andra FN.
Enligt nuvarande svensk lagstiftning får papperslösa och gömda flyktingar endast akut vård. De faktiska kostnaderna faktureras till den papperslösa. Situationen för dem som inte vågar söka vård av rädsla för utvisning eller inte har råd att betala kan vara ödesdiger, vilket även drabbar deras anhöriga hårt.
Att fördröja vård av vanliga sjukdomar leder till att dessa förvärras och i stället kräver dyr akutvård. Den samhällsekonomiska kostnaden kan därför minska om alla ges rätt till vård på lika villkor.
Den ordning som gäller i Sverige strider också direkt mot de etiska principer som vi ålagt oss att följa. Yrkesetiken ställer starka och entydiga krav på rätt till vård på lika villkor. Vi kan inte acceptera att sålla ut enskilda individer eller grupper av människor från nödvändig vård.
Läkarnas internationella organisation, World Medical Association, uppmanar till och med läkare att, närhelst lagstiftning eller till exempel administrativa åtgärder förnekar patienter rättigheter, så bör läkare ändå ge nödvändig vård.
Ett ställningstagande för papperslösas rätt till vård är ett ställningstagande för rätten till hälsa som en mänsklig – och inte medborgerlig – rättighet. Det är inte ett migrationspolitiskt ställningstagande, lika lite som ett partipolitiskt.
Stolta deklarationer om åtgärder mot ojämlikhet i vården klingar falskt om inte svensk sjukvårds mest påtagliga diskriminering snarast upphör. Vi kräver att den svenska regeringen ger alla, oavsett legal status, tillgång till hälso- och sjukvård.
Uppropet finns att läsa på
