I patientsäkerhetslagen anges att hälso- och sjukvårdspersonalen ska utföra sitt arbete i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet. Men vad betyder egentligen vetenskap och beprövad erfarenhet, och har läkare någon praktisk nytta av begreppet i sitt dagliga arbete? Detta diskuterades vid den årliga etikdag, den fjärde i ordningen, som Läkarförbundet och Läkaresällskapet gemensamt anordnade i början av november.
Även om begreppet använts i svenska sjukvårdsförfattningar sedan slutet av 1800-talet så har det aldrig riktigt definierats. Detta är naturligtvis en brist, även om det inte är rimligt att förvänta sig en uttömmande och detaljerad beskrivning av exakt vilka behandlingar och åtgärder som innefattas. Innebörden av begreppet ändras också kontinuerligt då nya metoder och behandlingar utvecklas och gamla justeras eller överges.
Det är läkarkåren, kanske främst genom specialitetsföreningarna, som är bärare av begreppet och fyller det med innehåll. Det är inom läkarkåren som kunskapen finns om vad som vid varje tidpunkt är »state of the art« i vården.
Vid etikdagen fanns en stor enighet om att begreppet vetenskap och beprövad erfarenhet, trots bristen på tydlig definition, ändå är värdefullt och tjänar sitt syfte som ett uttryck för vad som är accepterat i vården.
Samtidigt har begreppet begränsningar. Vissa för vården viktiga frågor, till exempel prioriteringar och många etiska spörsmål, kan inte besvaras utifrån resonemang om vad som utgör vetenskap och beprövad erfarenhet.

Under etikdagen konstaterades också att patienternas och allmänhetens förtroende för vården har sin grund i att patienterna känner att de kan lita på sin läkare. Patienterna ska kunna lita på att de kommer att bedömas och behandlas i enlighet med vedertagna metoder som vilar på solid grund. De har rätt att förvänta sig att behandlas enligt vetenskap och beprövad erfarenhet. Begreppet kan här ses som en kvalitetsstämpel.
Mot denna bakgrund är ett par aktuella avgöranden oroande, ett från Socialstyrelsen och ett från Högsta förvaltningsdomstolen. Båda ärendena gällde läkare som använt alternativmedicinska metoder – healing respektive homeopati – alltså metoder som inte är i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet. Läkarna fick ingen allvarligare kritik för sin användning av alternativmedicins­ka metoder.
Visserligen kan avgörandena inte tolkas som att det är fritt fram för läkare att använda sådana metoder i vården; i det ena fallet ansågs healing inte ha utövats inom ramen för hälso- och sjukvården, och i det andra fallet ansågs det inte visat att någon patient direkt skadats eller riskerat att skadas av läkarens användning av homeopati. Men avgörandena öppnar ändå för allvarliga frågor om gränserna för vad läkare kan tillåta sig i fråga om användning av alternativmedicinska metoder.

Alternativmedicinska metoder erbjuds i dag på en vårdmarknad av olegitimerade personer. Några krav på bevisat värde och effekt ställs inte. Ineffektiv dia­gnostik och behandling utsätts inte för granskning och krav på utmönstring.
Några nya rön eller upptäckter kan inte tillföras vården då vetenskapliga metoder inte tillämpas. Inom de slutna system där trosföreställningar styr ställs inga kritiska frågor. Även om inga direkt skadliga substanser tillförs i terapin kan hälsorisker uppstå via fördröjning av effektiv vård.
I tidigare praxis har användning av alternativ­medicinska metoder i hälso- och vården godtagits endast i snävt avgränsade undantagsfall, ofta med hänvisning till »sista halmstråets princip«. Det hade varit bra om Socialstyrelsen och Högsta förvaltningsdomstolen tydligt hållit fast vid detta och klart uttalat att det inte är acceptabelt för läkare att ge alternativmedicinsk behandling annat än i rena undantagsfall.
Läkarförbundet anser att det är ytterst viktigt att läkare i sin yrkesverksamhet håller sig till vedertagna och allmänt accepterade metoder som är i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet. Patienternas förtroende för läkarkåren riskerar annars att urholkas, vilket vore förödande får vården.
Årets etikdag finns dokumenterad på Läkaresällskapets webbplats: .