Paragraf 1 i Läkarförbundets stadgar säger att förbundet ska främja medlemmarnas utbildningsmässiga och vetenskapliga intressen samt befordra hälso- och sjukvårdens ändamålsenliga utveckling. I förbundets vision nummer 11 finns bland målen att stärka professionens och patienternas inflytande över vården. Hur uppfyller då förbundets organisation och hittillsvarande arbete dessa mål?

Patienterna, vården och läkarna
I en nyligen genomförd studie undersöktes hur kontakten fungerade med 100 olika specialitetskliniker ur ett patientperspektiv [1]. Resultaten var nedslående, eftersom det var svårt för patienterna att få kontakt, många blev illa bemötta och väntetiderna var ofta för långa.
Det är väl dokumenterat att allt mindre läkartid ägnas patienter [2], samtidigt som olika administrativa pålagor tar allt större tid. Trots att den stora majoriteten läkare trivs med sitt arbete så visar en aktuell översyn från Arbetsmiljöverket att alarmerande många läkare upplever stress, tidsbrist och dålig ledning [3]. Yrkesrollen som chef måste också utvecklas eftersom omsättningen av chefer är för stor. Ett exempel på detta gäller verksamhetschefer på medicinkliniker, där mer än hälften varit förordnade i högst tre år [4]. Vilken är då bilden av Läkarförbundet ur allmänhetens perspektiv?

Läkarförbundet i medierna
En sökning på Internet visade för sökorden Läkarförbundet i kombination med patient 11500 träffar. För motsvarande sökning med Vårdförbundet och patient erhölls 19800 träffar. En genomgång av Dagens Nyheters pressarkiv från 1992 och framåt gav 245 träffar för Läkarförbundet. En granskning av de 50 senaste träffarna visade att det i 27 procent rörde sig om professionella frågor som ligger inom specialitetsföreningarnas intresseområden. I endast 13 procent fanns en direkt koppling till patienter. För motsvarande sökning gällande Vårdförbundet blev det 233 träffar, och 24 procent av de senaste träffarna var kopplade till patientfrågor, ofta med ett innehåll som rapporterade positiva insatser och initiativ.
Vid lokal- och specialitetsföreningarnas gemensamma representantskapsmöte i januari i år diskuterades bilden av Läkarförbundet i medierna. Från externa deltagare gavs en bister bild av förbundet som konservativt, revirhävdande och i förvånansvärt liten utsträckning aktör för vårdens avnämare, dvs patienterna. Andra förbund ansågs ha en mycket mer utåtblickande strategi.
Sammantaget pekar detta på att Läkarförbundet i sitt arbete mer måste utgå från ett perspektiv som gäller patienter och rent professionella frågor, dvs kontaktytor och kompetenser som måste inkludera specialitetsföreningarnas resurser. I Norge har dessa insikter för länge sedan lett till att specialitetsföreningarna har ett tiotal platser i norska läkarförbundets motsvarighet till fullmäktige.

Specialitetsföreningarna i förbundet
Som framgår av organisationstablån i Figur 1 representerar visserligen specialitetsföreningarna medlemmarnas specialiteter, men har annars ingen formellt beslutande position i förbundet. Specialitetsföreningarna får alltså inte delta i fullmäktigebeslut och har inget säte i centralstyrelsen. Yngreförbundet (Sylf) har rätt att utse en representant att närvara vid centralstyrelsens möten, men inte ens den rätten har specialitetsföreningarna. Samtidigt svarar specialitetsföreningarna för stora och tunga arbetsuppgifter som i högsta grad påverkar förbundets arbete och medlemmarnas vardag:
Formulerar målbeskrivningar, deltar i utformningen av vårdprogram och kvalitetsutvärderingsprogram
Organiserar stor utbildningsverksamhet
Har patientkontakter via patientföreningarna
Har ett forskningsperspektiv som ger en ingång till framtidens sjukvård och den starka utveckling som påverkar många av samhällets sektorer
Är med och besvarar olika remisser (förbundet har besvarat 65 remisser sedan mars 2003).

Läkarförbundet ur medlemsperspektiv
Idag ska en medlem tillhöra en lokal- och en yrkesförening och får tillhöra en specialitetsförening. Om en medlem tillhör flera yrkesföreningar får han/ hon meddela vilken som väljs. Ur ett medlemsperspektiv torde det upplevas som rimligt att representeras av de delföreningar som bäst lever upp till de egna kraven och behoven. Vilken inställning kan medlemmarna här ha avseende specialitetsföreningarnas roll?

Vägen framåt – ett förslag
Specialitetsföreningarna måste få en tydligare och mer påverkande roll i Läkarförbundet med målet att få professionella frågor att tydligare påverka det framtida arbetet. De svåra frågorna om läkarprofessionens roll i framtidens sjukvård för patienternas bästa kan då drivas ur ett avnämarperspektiv, som blir en mycket bättre grund för dialog, mediegehör och beslut.
Frågan om specialitetsföreningarnas representation i fullmäktige har varit kontroversiell av olika skäl. Vi måste samla alla våra inriktningar och resurser så att arbetet för patienterna och professionen kan genomföras med största möjliga kraft. Med ett sådant synsätt är det självklart att Läkarförbundets arbete ska genomföras av lokal- och yrkesföreningar i samverkan med specialitetsföreningarna, som framförallt svarar för de aspekter av läkaryrket som engagerar allmänhet och massmedierna, dvs professionella frågor som rör klinisk verksamhet, patientkontakter och utveckling.
Naturligtvis inser vi problemet med hur specialitetsföreningarna skall representeras i Läkarförbundets organisation av olika delföreningar. Specialitetsföreningarnas representantskap skulle tex kunna utgöra en valkorporation som har att utse ett lämpligt avvägt antal representanter till fullmäktige. Ett annat alternativ är att specialitetsföreningarna via sitt representantskap ges möjlighet att vara aktivt representerade i Läkarförbundets centralstyrelse och att ett inflytande kan utövas den vägen.
Det vore också av värde att undersöka vad Läkarförbundets medlemmar anser om specialitetsföreningarnas roll. Vår mening är att dessa frågor bör beredas och tas upp till en bred och djup diskussion för att modernisera förbundets arbete.
*
Potentiella bindningar eller jävsförhållanden: Inga uppgivna.



Med en tydligare och mer påverkande roll i Läkarförbundet för specialitetsföreningarna kan frågan om läkarprofessionens roll i framtidens sjukvård för patienternas bästa drivas ur ett avnämarperspektiv.




Figur 1. Läkarförbundets organisation.