Bakgrunden är att söktrycket till svenska läkarutbildningar dessbättre är högt, men man kan ifrågasätta om vi med nuvarande system väljer de studenter som har bäst förutsättningar och om studenterna behandlas korrekt i denna process. Läkaryrket har många dimensioner, varför frågan inte är enkel. Från politiskt håll önskas fler studerande från hem utan studietraditioner och med icke-svensk bakgrund till högre utbildning. Flera chanser till studieplats ges genom högskoleprov och särskilda antagningar. Det aktuella problemet är att målrelaterade gymnasiebetyg i fyra steg och möjlighet att läsa upp betyg gjort detta urvalsinstrument ytterst trubbigt.

Urvalsproblem finns även i andra länder. Det finns exempel på kvotering av minoritetsgrupper och inslag av lottning bland behöriga sökande. Urvalssituationen i Storbritannien har 2005 diskuterats i en artikel i BMJ av McManus och medarbetare [1]. Även där är skolbetygen otillräckliga då många studenter har höga betyg. Det finns en rad andra test, som används av vissa brittiska läkarutbildningar. Författarna går igenom olika metoders möjlighet att predicera studieresultat. Bäst lyckas skolbetygen eftersom de speglar studieframgång över en längre tid. Goda betyg korrelerar inte starkt med test som bara mäter intellektuell kapacitet, men bättre med test som mäter kunskaper och resonemang i för utbildningen relevanta ämnen.
I Sverige finns ett stort material om skolbetygens och högskoleprovets effekter på antagning och studieresultat vid läkarutbildning [2]. Betygen gynnar kvinnor och ger också ökad andel studerande med föräldrar utan akademisk utbildning och/eller med invandrarbakgrund jämfört med högskoleprovet som gynnar män och högre samhällsklasser. Betygen är bäst på att predicera studieresultat, men skillnaderna är små. Med endast betygen godkänd och icke godkänd är detta ett grovt mått.

Särskild antagning. Försök med särskild antagning för del av studieplatserna startade vid Hälsouniversitetet (HU) i Linköping och vid Karolinska institutet (KI) i Solna 1991–1992, men avslutades vid HU 2004. Umeå startade med sådan antagning 1996. Det första steget i urvalet är avgörande [3]. KIs metod bygger på högskoleprovet samt två intervjuer. Detta gynnar män och sökande från högre samhällsklasser. Linköpings förfarande, med – i första versionen – gymnasiebetyg som urvalsgrund samt uppsats och intervju gynnade också män, men minskade den sociala snedrekryteringen något. När HU senare utgick från högskoleprov och intervju gynnades samma grupper som vid KI. Skillnaderna i studieresultat är små mellan olika antagningsgrupper. Positiva effekter och färre avbrott har rapporterats för särskild antagning [4, 5], men erfarenheterna från HU blev senare de motsatta.
Umeå tar för närvarande in två tredjedelar av studenterna genom särskild antagning. Den bygger på högskoleprovet med tillägg av poäng (0,2 p) för högsta gymnasiebetyg i tre för utbildningen viktiga ämnen samt för tre års arbetslivserfarenhet eller vårdutbildning och ett års yrkesverksamhet (0,1 p). En intervju ger sedan 0 eller 1 eller 1,01 p, där 1 är standard. Momentet synes därför främst ha psykologisk betydelse; man vill träffa »sina« studenter. Från och med hösten 2007 får 20 procent av platserna vid läkarutbildningar reserveras för alternativt urval. Detta kan stimulera till fler modeller av särskild antagning.

Personlig lämplighet är svår att mäta. Det finns givetvis viktiga kvaliteter som inte mäts med kognitiva urvalsformer. Intervjuer har stor användning internationellt, men de metodologiska begränsningarna är betydande. Dessa kan minskas med ett strukturerat förfarande [6], men problemet med komplex organisation och höga kostnader kvarstår.
McManus och medarbetare tar upp möjligheten att lägga till ett test för att mäta relevanta personlighetsfaktorer, men något sådant validerat instrument finns inte. Vid Högskoleverket pågår utveckling av ett gemensamt antagningstest för alla vårdutbildningar. Provet avses mäta kunskaper i relevanta ämnen samt färdigheter i kommunikation och vara ett alternativ till befintliga antagningsvägar.
Lämplighet kan kanske mätas med ett sådant test efter en valideringsprocess, men frågan är om vårdområdet är så homogent att testet ensamt kan vara grunden för urval. Min tveksamhet till testet beror också på att man knappast kan begära mogna studenter redan vid studiernas start. Det är läkarutbildningarnas ansvar att ge förutsättningar för att uppnå personlig mognad och ett professionellt förhållningssätt.

Mot en relevant och rättvis antagning? Skolbetyg verkar trots svagheter vara den bästa urvalsmetoden. McManus och medarbetare konstaterar att »future behaviour is best predicted by past behaviour«. Vikten av goda förkunskaper för framgång i läkarstudierna betonas. I Storbritannien skulle urvalet underlättas av ytterligare steg i skolbetygen (A+ och A++) [1].
Med en ny gymnasieskola i Sverige från 2007 införs en gymnasieexamen med sammanfattande ämnesbetyg. Taktivval motverkas genom att högre matematikkurser och utländska språk utöver engelska ger sk meritpoäng. Beslut finns också om att öka kvoten för direktövergång på gymnasiebetyg och att sökande med kompletterade betyg skall läggas i en proportionellt mindre kvotgrupp.
Frågan är om dessa åtgärder tillräckligt skärper betygen som urvalsinstrument och minskar problematiken med lottning. Den centrala lottning som görs sedan vårtermingen 2006 leder också till att studenter mindre ofta kommer in på sina förstahandsval, vilket utöver sociala problem är en nackdel då utbildningsorterna har olika profil. Allt detta leder till en betydande turbulens vid studiestarten. Studenter söker också på nytt till utbildningen efter en termin i hopp om att lottas till »rätt« studieort, med ökad frekvens av tidiga avbrott som följd. Mot den bakgrunden har särskild antagning en klar fördel. Studenten väljer universitet, och universitetet väljer studenten, vilket skapar en ömsesidighet redan från studiestarten.
Det borde vara tillåtet att vikta gymnasiebetyg i större utsträckning än som beskrivs ovan och även att addera detta till resultat på högskoleprov och ett eventuellt centralt eller lokalt antagningstest för att få en mera allsidig bild av sökande. Många faktorer påverkar sedan hur det går för studenterna i den fortsatta karriären. Denna intressanta fråga är föga studerad.
*
Potentiella bindningar eller jävsförhållanden: Inga uppgivna.



Illustration:Airi Iliste
Bortlottad trots högsta betyg …