Après nous – le déluge! (Efter oss syndafloden.) Mme de Pompadours bildliga beskrivning av den stundande franska revolutionen passar bokstavligt inför vår tids omvälvande förändringar i klimatet. Det är en katastrof som hotar att sätta delar av världen under vatten, en torka som kommer att drabba andra delar och en spridning av tropiska sjukdomar som vi inte sett tidigare. Kofi Annan anklagade under hösten 2006 världens ledare för att man inte gör något konkret åt klimatförändringarna. Den nya regeringen har lanserat storstilade miljömål men inga kraftfulla åtgärder.
I stället för att passivt hoppas på ny teknik i framtiden bör man genast reducera användningen av fossila bränslen genom att sänka hastigheterna för alla fordon till mellan 30 och 50 km/tim på alla vägar i Sverige och kraftigt höja priset på drivmedel. Detta skulle få omedelbara effekter och ge en tydlig signal att regeringen är beredd att satsa på miljön.
Den globala energikonsumtionen är skevt fördelad. Vi måste tänka om! Det fungerar inte om sex miljarder människor skulle förbruka lika mycket energi som västvärlden gör för närvarande. Detta förstår de flesta människor.

Precis som före revolutionen i Frankrike finns det dock många som inte vill se den hotande katastrofen. När förändringar av det nuvarande destruktiva levnadssättet diskuteras finns ofta synsättet att det är speciella löjeväckande »miljönissar« som för fram orealistiska alternativ. Ett genombrott var därför när Volvochefen Leif Johansson den 22 november deklarerade att hans företag är berett till kursändring i tillverkningen av lastbilar om regeringen vågar stå för klara spelregler.
Bilismen står för den största enskilda delen av den globala koldioxidproduktion som skapar den globala växthuseffekten [1, 2]. Vad kan man göra åt detta? Först måste man besvara frågan: vad är värt att bevara i den västerländska kulturen? Troligen svarar de flesta: demokrati, valmöjligheter, sjukvård och mobilitet.
Om fordonshastigheten i Sverige maximerades till 50 km/tim på landsväg och 30 km/tim i stadsbebyggelse skapas ett helt nytt synsätt på mobilitet. Alternativa sätt att mötas och kommunicera skulle snabbt utvecklas, framför allt inom IT-sektorn. Det mesta i samhället kan trots allt fungera om man sänker hastigheterna radikalt. I storstadstrafik där medelhastigheten ibland är under 10 km/tim skulle sänkta hastighetsgränser inte märkas.

Newtons lagar innebär att luftmotstånd och friktion ökar exponentiellt i högre hastighet [3]. Omvänt betyder detta att i låga hastigheter finns helt andra möjligheter till nya fordon som förbrukar endast en bråkdel av vad dagens »överdimensionerade« fordon gör. Med radikalt sänkta hastigheter minskar bränsleförbrukningen och därmed koldioxidproduktionen direkt – detta trots att dagens bilar inte är konstruerade för låga hastigheter.
Då förbättras också den allmänna miljön i samhället avsevärt. Plötsligt blir alla vägar mycket tystare. Infrastrukturen blir inte så dominerad av stora vägar. Barn, gamla och sjuka som idag inte är bilburna skulle kunna få mer plats i den offentliga miljön. Man skulle kunna höra fåglar vid trafikljusen. Elbilar skulle bli vanligare, eftersom de kan konkurrera i räckvidd vid lägre hastigheter. Vägarna slits betydligt mindre vid lägre hastigheter. Luftföroreningarna minskar, och stadsmiljön blir hälsosammare för alla, speciellt för lungsjuka.
Trafiken dödar och lemlästar idag många människor. Dessa skador elimineras i mycket stor utsträckning om hastigheterna sänks radikalt. De flesta fordon kan idag konstrueras för att passagerarna skall klara en krock i 50 km/ tim, och de flesta fotgängare klarar en påkörning, av en rätt utformad bil, i 30 km/tim [4, 5].

Miljöteknik i olika former kommer troligen att vara nästa stora område för utveckling och kommersialisering. Nationalstaten Sverige har sedan århundraden haft stark kontroll över sina medborgare, vilket ger fördelar om man vill styra utvecklingen, jämfört med många andra länder. Medborgare i Sverige är idag relativt välutbildade och har visat att man lätt kan ta till sig ny teknik. Inte så många kunde för 20 år sedan tro att de flesta människor i Sverige 2007 skulle arbeta eller vara i kontakt med datateknik dagligen.
Om ett väl samlat, centralstyrt och resursstarkt land som Sverige kan gå i spetsen för en ny utveckling, där olje- och bilindustrins traditionalism utmanas på ett konstruktivt sätt, kan det få efterföljd i andra länder. Ett starkt minskat oljeberoende skulle dessutom ge ett större oberoende i förhållande till instabila diktaturer som idag behärskar en stor del av oljemarknaden. Nuvarande och kommande krig och konflikter om oljetillgångarna i världen skulle kunna minskas.

Övergången till ett resurssnålare samhälle kan göras snabbt. Men det kräver att man gör upp med den traditionella synen på bilkörning och bilägande som symbol för makt, effektivitet eller manlighet. Den politiska viljan och modet är extremt viktigt för ett skifte i tänkande och värderingar. Om människan är människans mått så är hastigheter på 30 eller 50 km/tim något mer hälsosamma och mer i proportion till vad evolutionen skapat oss för.

En tänkvärd, sann historia: Tre sherpas från det i princip väglösa Nepal kom för första gången till Sverige. En god vän hämtade dem på flygplatsen i sin Volvo. Han körde hem på motorvägen i 110 km/tim. Nepaleserna skrattade så de kiknade. De hade aldrig åkt bil så fort. Men det som de fann allra mest komiskt var varför vännen hade så bråttom. Vad hade han tänkt att de skulle använda den intjänade tiden till? Man var ju redan tillsammans!
Förändringen börjar med våra föreställningar om vad som är viktigt – inte i teknik eller ekonomi! Om vi inte tänker alls närmar sig syndafloden oundvikligen.
*
Potentiella bindningar eller jävsförhållanden: Inga uppgivna.



Foto: IBL
I storstadstrafik skulle en hastighetsgräns på 30 km/tim inte försämra framkomligheten.