UNAIDS har som vanligt inför World AIDS Day den 1 december presenterat uppskattningar om HIV/aids-läget i världen. Detta är ett av de få tillfällen när sjukdomen numera uppmärksammas av medierna. Därför är det sällsynt beklagligt att intresset i år koncent-reras kring de nedskrivna siffrorna på antalet smittade och »varningen« att dessa kan komma att reduceras ytterligare när dataunderlaget förbättras. Varför är det så viktigt om det rör sig om 39 eller 33 miljoner smittade?

Jämförelse kan göras med hur medierna och marknaden reagerar när ett företag »vinstvarnar« – även om det bara handlar om att vinsten blir något mindre än förväntat. I fallet HIV/aids rör det sig om att ökningen är mindre än den förväntade. Detta kan ju bero dels på att insatserna mot infektionen faktiskt haft effekt, vilket emellertid inte ens UNAIDS tycks tro, dels på att siffrorna tidigare medvetet eller omedvetet satts för höga. Det senare kan leda till att »marknaden«, i detta fallet det internationella biståndssamfundet och framför allt olika länders regeringar, reagerar med minskat engagemang och finansiellt stöd.
För Läkare Utan Gränser är det inte siffrorna utan den enskilda människans lidande som är viktigast. Hade vi bara sett till antalet skulle vi aldrig påbörjat våra trevande behandlingsförsök i flera afrikanska länder, utan förlamats inför storleken på uppgiften. I stället har vi och andra visat att behandling fungerar, i de flesta fall lika bra som i rika länder.
Men fortfarande är det alldeles för få gravida kvinnor som får möjlighet att skydda sina barn, alldeles för få smittade barn som får uppleva sin tvåårsdag, alldeles för få vuxna som får se sina barn växa upp. Fortfarande är det alltför många mor- och farföräldrar som måste ta hand om föräldralösa barnbarn, alltför många barn som lämnas ensamma och utsatta.
Och risken är att det nu också blir alltför många som kommer att se hotet från HIV som alltför överdrivet och i stället sluter sina ögon och öron. Det är naturligtvis bra att det är färre än väntat som är smittade – men vårt ansvar att hjälpa dessa förblir lika stort.