Sedan flera år har Läkartidningen tämligen regelbundet publicerat uppskattade resuméer av vetenskapliga artiklar av påtagligt nyhetsvärde och intresse för medicinskt handlande.

I Läkartidningen 20/2009 (sidan 1352) ingår ett välskrivet och från innehållssynpunkt korrekt inlägg av kollegan och frilansjournalisten Anders Hansen om upptäckten att närmare hälften av hjärtats celler återbildas efter födelsen. Ännu hos en 70-åring sker detta varje år för omkring 0,45 procent av hjärtcellerna. Denna väsentliga upptäckt ger helt nya aspekter på behandlingen av patienter som drabbats av hjärtinfarkt.
I referatet i Läkartidningen nämns att denna upptäckt gjorts av forskare vid Karolinska institutet. Deras namn nämns dock inte. Benämningen forskare vid det eller det lärosätet har använts allt oftare under det senaste decenniet av olika journalister. Även om anledningen till detta är oklar kan det tolkas som uttryck för en viss ringaktning av vetenskapligt arbete.
Liknande anonymisering förekommer inte inom underhållningsindustrin eller sporten. Om exempelvis en längdlöpare från den eller den idrottsklubben slagit Europarekordet på 3 000 m hinder nämns alltid vem som gjort detta. Samma gäller om en popsångare gjort ett bejublat uppträdande.

Upptäckten att hjärtats muskelceller förnyas under hela livet är ett genombrott inom hjärtmedicinen. Jonas Frisén, som lett den forskargrupp som står för denna stora upptäckt, är, liksom övriga som gjort stora vetenskapliga framsteg, värd att få stiga fram ur anonymiteten.